29 december 2009

Önskar er alla ett bra slut

Drar till Småland imorgon bitti så nu blir det blogg-torka ett par dagar. Ska snart lära mig att blogga via min iPhone, promise.
Till dess – gott nytt år!

Fortfarande olöst mord

Julen 1996 mördades en 6-årig skönhetsdrottning i sitt hem i Atlanta i USA, under mystiska omständigheter. Hennes namn var JonBenét Patricia Ramsay. Hon hittades i husets källare, hennes ben och händer var ihopbundna och munnen var förtejpad. Flickan hade blivit torterad, sexuellt misshandlad och strypt till döds. Föräldrarna, John och Patsey Ramsay blev misstänkta för mordet tills en fd lärare greps. Läraren visade sig senare oskyldig och mordet är fortfarande olöst.

I sin senaste bok Älskade syster, skriver Joyce Carol Oates, JonBenéts hemska och brutala historia, fast i sin egen omisskännliga, påhittade form. I Oates version handlar historien om den lilla isprinsessan Bliss som enligt ett förvridet amerikanskt skönhetsideal blir offret, snarare än den idol hon till synes är på ytan. Ett vackert underbarn som bakom fasaden äter mängder med piller, tvingas bleka både hår och hy, skönhetsopereras, skickas till tveksamma terapeuter och aldrig får tillfälle att bara vara en vanlig liten flicka. Oates visar som alltid fram den amerikanska medelklassens otäcka baksida, och hon gör det på ett ohyggligt naket och vidrigt skoningslöst vis.
Historien berättas i jag-form av Skyler, Bliss handikappade storebror som i tio års tid efter sin systers död tror att det är han som är skyldig.

Detta är en satir över den amerikanska drömmen, en egen version av en sann händelse (ungefär i samma anda som Blonde) och det är ingen vacker berättelse. Ibland vill man spy och/eller gråta, men som alltid är Joyce Carol Oates en skicklig bildväverska och ordvrängare och man kan inte annat än hänföras och läsa vidare, till the bitter end ...
Jag kan inte göra annat än rekommendera boken!

Middag för 13?

Ska åka bort över nyår till bästa vännerna. Vi är där – på deras vackra sommarställe vid havet ovanför Västervik – nästan varje år och denna gång är vi hela 13 personer. Och nu har det fallit på min och sambons lott att laga middag till alla dessa människor på fredag. Som tur är inte på själva nyårsafton! Alltså sitter jag nu här och bläddrar förtvivlat i diverse kokböcker. Vad GÖR man för något till 13 pers dagen efter nyårsafton? Pizza mot hangovern? Sofistikerad fiskgryta? Lasagne? Jag inser att jag måste konsultera Anna Bergenström och Per Morberg ...

Vad ska ni göra på nyår?

28 december 2009

Årets bästa och sämsta?

Igår skrev Den hemska tvillingen om vilka händelser som varit årets höjdpunkt och lågvattenmärke, och då slog det mig att jag sällan varit så mycket sjuk och sjukskriven som detta år! Nu när året börjar gå mot sitt slut och jag summerar ihop saker och ting så kan jag ändå se att det har varit gott. Jag har lärt mig mycket om mig själv då jag gick i min KBT- och BK-grupp (BK=Basal kroppskännedom) på Danderyds sjukhus. Det var oerhört nyttigt att få fundera och diskutera i grupp och jämföra sig med andra och varandra. Jag tycker att jag lärde mig en hel del om mig själv som jag nu har glädje av både i jobbet och privat. Det var det bästa i år!
Det sämsta var att bryta benet. Det är f-n så krångligt att ta sig någonstans, och jag har gått upp i vikt av att sitta still så länge. Och det kommer att dröja ett tag till innan jag går mina raska, dagliga promenader – tyvärr.

Men snart stundar ett nytt år, och nya utmaningar. Det ska bli intressant att få vara med om dem! Vad är ditt bästa och sämsta i år?

27 december 2009

Jul, jul, strålande jul?

Igår var det middag hemma hos oss med barn och barnbarn. Julmat var ingen sugen på och istället serverades älgrostbiff, potatisgratäng och hemgjord glass. Vi hade gjort ett berg av glass eftersom det var flera gäster som skulle ha kommit, så nu får sambon och undertecknad äta fet gräddglass flera dagar i rad! Sen måste jag nog ta itu med all övervikt jag skaffat mig under det stillasittande "brutna-ben-tillståndet" och sedan julen ovanpå det. Nu laddar jag för att börja en ny viktväktaromgång efter nyår ... inte så kul så att det stör, men för trånga byxor är ännu tråkigare ... Idag är det slappardag med lite läsning och kanske en kort promenad i vinterkylan, tyvärr är inte mitt ben så bra att jag kan gå långa promenader ännu. Segt det här med brutna ben ...

25 december 2009

Bubbelbad och champagne

Sambon har just gjort avbön för sin försumlighet från år 2009 och bjudit på bubbelbad, champagne och annat trevligt. God fortsättning!

24 december 2009

Till er alla ...

... från mig – en riktigt God jul!

Nu småputtar risgrynsgröten och snart ska jag få öppna ett par klappar. Är som ett barn på ... ja, vad? I morgon kommer en rapport om hur denna dag förflöt.
Kram på er kära vänner!

23 december 2009

Sötnosarna mina

Nu ska jag berätta vilken fantastiskt SNÄLL mormor jag är: Trots att jag var ledig idag gick jag upp kl 06.15, klädde på mig och upptäckte till min fasa att det hade kommit ytterligare typ 30 cm snö under natten. Tog mina kryckor och pulsade till bilen (1 dryg km) och körde bil för första gången (nåja jag fuskade lite när jag hade gips men det räknas inte), tack sambon som stog i iskylan igår och satte på dubbdäck på min lilla bil, och körde till dottern för att vara barnvakt till hennes två huliganer. En timme senare blev ytterligare två huliganer avlämnade eftersom svärsonen skulle jobba halvdag och hans fru (min yngsta) skulle julhandla. jag och kidsen har pysslat, kollat på film och lagt pussel och haft jättemysigt. De är så söta att det verkligen inte var någon uppoffring, jag ville bara tala om vilken oerhört GOD människa jag är. Men det ska man väl vara så här i juletid?
Det kanske kvalificerar mig till en extra julklapp?

Just nu puttrar julskinkan i ugnen, snart provsmakning så här dan-före-dopparedan! Mums!

22 december 2009

Lång-lunch

Har just kommit hem från jobbets årliga jul-lång-lunch som började 13.00 med champagne och avslutades (dvs för min del, många av kollegorna satt kvar när jag gick vid sjusnåret) med pannacotta, kaffe och smågodis. Däremellan har vi druckit hinkvis med gott rödvin och ätit mycket god cateringmat – inget julbord så långt ögat räcker – det äter vi aldrig. Det gör man ju hemma på julafton så att det räcker! Vi hade som vanligt supertrevligt och än så länge har jag lyckats avhålla mig från att öppna julklapparna jag fick. Normalt sliter jag upp dem så fort jag kommer hem, men i år tänkte jag låtsas att jag är någorlunda vuxen och vänta ända till julafton! Vi får se om det lyckas ...

Nu 12 lediga dagar!!!
Men först grava lax. Vi hörs.

21 december 2009

Gipset av!

Imorse blev jag gipslös och fick en stödstrumpa, ett träningsprogram av en sur och stressad sjukgymnast och en spark i röven. Ut ur vården med dig!
Sjuksyrran som tog bort gipset var vänligheten själv och hade överarmar som nästan såg ut att kunna lyfta 100 kg, it-läkaren som skruvade och klämde lite på foten var knappt torr bakom örona och tittade mig nästan inte i ögonen och sa att allt såg/verkade ok och sen ett snabbt hejdå!
Foten känns inte riktigt som den tillhör mig, dessutom är den blank, röd, avskavd och mörk med typ flagat krokodilskinn. Men nu ska det duschas så det står härliga till och sen blir det fet-kräm på och tänk er – sova utan gips i sängen ... mmm så skönt!
Imorgon är en ny gipsfri dag, sjukvården påstod att det ska ta minst lika länge att bli någorlunda bra som gipset har suttit på. Jaja, det är bara att träna, vicka på foten och gå vidare i livets glada vaktparad ...

20 december 2009

Bachs Juloratorium

I kväll ser jag fram emot att få gå på konsert i Engelbrektskyrkan med goda vänner och lyssna till Bachs Juloratorium. Detta är programmet:

Del 1-3 och 6. Johann Sebastian Bach.
Medverkande: Engelbrekts Motettkör
och Barockorkestern Rebaroque.

Sopran - Jeanette Köhn Alt - Kristina Hammarström
Tenor - Niklas Engquist Bas - Olle Persson
Dir - Bengt Eklund

Berättar hur det var i morgon! Och imorgon ska gipset av! HURRA!

19 december 2009

Fixa o dona

Här sitter jag och läser bloggar och surfar och bloggar själv i stället för att dammsuga och skura toastolar och tvätta och allt det där fejandet som man får för sig att man måste göra strax före jul. Jag funderar också lite nervöst på hur det kommer att bli när gipset tas bort på måndag. Kommer jag att kunna stödja på benet eller blir jag återigen helt beroende av kryckorna? Märkligt nog gick en av mina närmaste kollegor och ramlade och fick en spricka i benet på precis samma ställe som jag, så nu är vi två (vi sitter dessutom i rummen bredvid varandra) som stolpar runt med gips på kontoret!
Nä, nu ska jag tampas med dammsugaren ett tag!
See you!

Ps. Fick min första matleverans igår. Toppenbra – förutom att palsternackorna och morötterna var monstruöst gigantiska! Typ ett halvt kilo vardera!

17 december 2009

Is is it

Ungefär så här såg det ut på vår lilla ponton/gångbro över till fastlandet imorse. Jag fick hålla mig i räcket och hasa mig de ca 100 metrarna som bron är. Men tapper som jag är – och plikttrogen – så tog jag mig givetvis över med näbbar och klor. Att jag allvarligt funderade på att vända hemåt när jag såg ismassorna, men envisades med att klara biffen berodde i ärlighetens namn på att jag ÄNTLIGEN hade en klipp- och toningstid hos frissan idag (skulle ha gått dit dagen efter det berömda benbrottet ...) . Mitt hår började typ se ut som någon tufsig och rufsig golvmopp ... But not any more!

16 december 2009

Ni är inget vidare ...

... på att bli min personliga shoppare (som vi säger på svenska)!

I går blev jag därför tvungen att ta mig till en leksaksaffär och införskaffa Duplo (lego) till det 3-åriga monstret. När jag då äntligen hade tagit mig till en denna affär (vilket faktiskt var förenat med lite livsfara i snögloppen!) tror ni då att den storlek på Duplo-låda jag hade tänkt mig fanns kvar? Näe, det hade alla utan gips shoppat före mig. Hrmpff ...
Jag blev alltså tvungen att köpa en lite mindre låda Duplo + en annan Duplo-variant med djur och bondgård etc. Hoppas verkligen att monstret kommer att UPPSKATTA mina stora ansträngningar.

Hur går det för er med julshoppandet - ni som bara har tid med er själva?

15 december 2009

Jag är min egen personal shopper

På min lilla ö finns det unga människor som har fattat vad livet går ut på. Nämligen att istället för att HAND-DRA all mjölk, öl, kaffe, diskmedel, senap och ost i "dramaten-kärran" så beställer man maten på nätet och får den hemkörd ända fram till tomtgränsen. Hämtar och fraktar maten över vattnet på pråm + kör ut på traktor gör öns entreprenör – till det facila priset av 140:- per leverans, vilket omfattar 2 plastbackar vari det får plats 2 kassar mat. För varje extra back kostar det 20:- extra. Det är ju nästan GRATIS.

Först nu när sambon har ryggskott och jag är gipsad har vi börjat FATTA. Att det här är det enda VETTIGA sättet att få hem mat när man bor som vi gör. Kan någon människa i hela världen förstå varför jag har envisats med att göra det manuellt i dryga 3 år? Antagligen för att jag är en människa med en MYCKET LITEN HJÄRNA.

Det ska bli spännande att packa upp maten på torsdag.

14 december 2009

Jag behöver en personal shopper!

Jag kommer ingen vart ... med mina julklappar. Det är inte så himla noga rent generellt – sambon får klara sig utan och döttrar och vänner likaså – inte för att det så många som brukar få, men några nära och kära brukar ändå få något litet. Det är barnbarnen som självklart MÅSTE få klappar. Några har jag beställt på nätet men resten? När och hur ska jag klara att gå ut och trängas och skuffas med min klumpfot?
Jag skulle verkligen behöva en "personal shopper"!
Någon?

13 december 2009

Växa - inte lyda

Jag har just läst manus till en bok - Växa - inte lyda - som kommer i mars 2010 som jag kan rekommendera alla som har med barn att göra på ett eller annat sätt. Författaren Lars H Gustavsson är inte känd som en duktig barnläkare, utan också för sin klokhet, sina åtta egna barn och kanske framför allt för sina ypperliga tankar om barnuppfostran - eller kanske snarare om sina tankar om hur vi kan lära oss att förstå barn.

Boken handlar till största delen om att respektera och uppmuntra barnet och hur vi kan "uppfostra" utan att kränka. Det handlar mycket om mina egna förväntningar som förälder och få syn på mig själv, om att time-out inte är något bra sätt att fostra barn och så en hel del reflektioner om hur det var när författaren själv var barn och hur barn bemöttes då.

Lars H Gustavsson är en mästare på att på ett lugnt och ödmjukt vis få oss att fatta hur vi får våra barn att växa som människor.
Missa inte denna mycket kloka bok. Här är författarens åtta råd om barnuppfostran:

1. Tro alltid barnet om gott!
2. Ge barnet en stund varje dag då du är absolut närvarande och har hur mycket tid som helst!
3. Läs, berätta och sjung!
4. Lek – och låt barnet leka!
5. Respektera ditt barns integritet!
6. Ha så få fasta regler som möjligt – men gott om tålamod!
7. Bevaka barnets rätt till en känsla av värdighet och värde!
8. Öppna ditt hem, bry dig om barnets kompisar och engagera dig i vad som händer i förskolan och skolan!




Nu är jag lugnare

Nu känns det bättre, förutom att jag är DÖDSTRÖTT på gipset och på att jag får ONT i vänster höft av detta ojämna haltande (den 21 ska gipset väck!). Idag är det iaf en soft luciadag med lite glögg, funderingar på hur vi ska inreda en garderob (2.40 lång med skjutdörrar) som har stått oinredd sen vi flyttade in i huset i maj 2008, en älgstek i ugnen och allmänt mys. Lyssnar på mina nya CD med Vaya con Dios, Stevie Wonder och Mikael Jackson och försöker "småshejka" loss väldigt lite ...

Det här med samfällighetsföreningar ...

I går satt jag på möte i samfällighetsföreningen i 5 (!!!) timmar och det var bara massa tjafs, oenighet, lägerbildningar, manliga tuppar som tuppade sig mer än vanligt och - it sucks, kan jag säga. Det var sista gången jag gick på ett sådant totalt deprimerande möte, nästa gång ka jag göra som ungefär hälften av grannarna hade gjort, ge en fullmakt till något som röstar som vi. Usch, man tappar nästan lusten att bo här ...
Och när jag kom ut vid ca 18-tiden så vräkte snön ner och där stod jag med mitt gipsade ben och hade tagit bilen - utan vinterdäck - eftersom sambon ligger hemma i ryggskott (normalt hade han redan satt på vinterdäcken på min bil). Jag började nästan storgråta kan jag erkänna! Men det var bara att bita ihop, köra i snigelfart till affären och sedan gå hela vägen hem med tung ryggsäck, i snösörjan, och försöka att inte tappa balansen. Som tur var hade jag en sorts "broddar" på kryckorna som jag kunde fälla ut och sedan gick jag myrsteg hem ..
Gissa om jag var glad när jag äntligen var hemma! Phu!

11 december 2009

Nytt blod ...

I dag har vi fått veta vem som blir vår nya VD. Vi har till och med fått hälsa på henne. Det känns tristare än trist att vår gamla VD försvinner. Den nya blir "min" fjärde VD på 15 år. Tur att jag bara ska jobba i typ sju år till. Då behöver jag bara lära känna ytterligare en VD till innan jag avgår. Det vill säga om 5-års VD-intervallet håller.

Nu ska jag dränka mig i rödvin.

10 december 2009

Trevligt förlagsmingel

I kväll har jag varit på en av de saker som är ganska ofta förekommande och väldigt trevligt i min bransch: man missar aldrig ett tillfälle att bjuda till mingel, fest, samkväm. I kväll var det glöggparty på ett av de större förlagen och det var som alltid både trevligt sällskap och gott tilltugg. Jag gick hem ganska tidigt eftersom jag inte riktigt orkar mingla (läs stå) så länge med mitt gipsade ben, men det var kul ändå.
I barn- och ungdomsboksbranschen jobbar det mest kvinnor och de enda männen är en och annan chef och en och annan manlig författare eller illustratör eller så har "han" något annat kreativt jobb som musiker eller dylikt. På min arbetsplats arbetar det 16 kvinnor och den enda man som ibland dyker upp är vår styrelseordförande. Vi har alltid trevligt på jobbet, trots att vi "bara" är kvinnor. Och vi saknar inte några män, men är det inte lite konstigt att det nästan bara är kvinnor som intresserar sig för barn- och ungdomslitteratur/kultur?!
Kan det ha något att göra med att det handlar mycket om känslor och inspiration?
Eller kanske på grund av det relativt låga löneläget?
Vad tror ni?

8 december 2009

Superhjältejul? NEJ TACK.

Men hörrni, har ni kollat in årets julkalender? Jag måste säga att jag skäms å barnens vägnar när jag tittar på detta mjäkiga, fåniga, töntiga, löjliga och absolut i särklass URDÅLIGA program! Hur kan redaktionen på Sveriges television nöja sig med ett manus som inte handlar om någonting och så spetsa det med en blond fjolla som mest verkar älska sina snygga dräkter, sitt utsmyckade hår och dåliga sång som hon plötsligt och till synes utan anledning brister ut i tätt som oftast – känns som taskig musikalvarning! Den manliga superhjälten har hittills inte gjort en enda hjältemodig insats utan lufsar mest omkring och ser ut som en muskulös och nollställd nobody ...
Finns det någon försonande drag över denna smörja? Möjligen att det åtminstonde är JUL, JUL, JUL hela tiden.

Jag minns alla superbra julkalendrar som Teskedsgumman, Trolltider och Herkules Johnssons storverk. Det var tider det!
Skämmes SVT!

7 december 2009

Nobel?

Hur har ni det med era Nobelpristagare? Har ni läst något av Herta Müller? Jean-Marie Gustave Le Clézio? Doris Lessing? Orhan Pamuk? Harold Pinter? Elfride Jelinek?
Den enda jag kan skryta med att ha läst av ovanstående författare är Doris Lessing. Och tittar jag tillbaka på listan över samtliga pristagare så har jag läst 23 av 106. Inte mycket att skryta med.
Och ändå jobbar jag med LITTERATUR – men bara barn- och ungdomslitteratur förstås – och det räknas liksom inte. De som jobbar (på förlagens pr-avdelningar) med att försöka få ut information och reklam om barn- och ungdomsböcker säger att det är nästintill omöjligt att få journalister att recensera barn- och ungdomsböcker, jämfört med vuxen litteratur.
Sorgligt men sant.

Så istället för att läsa massa svåra vuxenförfattare (läs Nobelpristagare), tycker jag att ni ska testa en riktigt bra barn- eller ungdomsbok! Om ni vill ha tips är det bara att säga till!

6 december 2009

Home again

Allt lugnt, det gick bra att köra bil. Lite stumt att gasa och bromsa och aningen ryckigt med gummiskon men på det hela taget en lyckad biltur ändå. Köpte några kalasbra julklappar till tre av småhuliganerna och ingredienser till goa fisksoppan som jag ska överraska den tomhänte jägaren med ikväll.
Måste säga att jag känner mig mycket nöjd, särskilt med att jag gick strax efter det hade slutat snöblandat småregna och kom hem innan skyfallet som vräker sig ner utanför fönstret just nu hade dragit igång!!!

Gissa vad jag köpte mer som jag pysslar med just nu?
Kolla bilden, snyggt för att vara första gången va (det är INTE lösnaglar)? Fransk manikyr om ni inte visste!

Köra bil? JA!

Nu har jag tröttnat på att kolla på dvd:er och läsa manus och ligga med benet i högläge. Nu tänker jag krycka mig till bilen och se om jag klarar att köra iväg till mitt närmaste köpcentrum och handla lite godsaker till middag – eller vad sägs om laxsoppa med svartrot och majs? – och kanske till och med ett par julklappar.
Jag berättar hur det gick framåt kvällskvisten ...

5 december 2009

F. A. N.

Jag har redan sett alla de här avsnitten av Lost.
S. K. I. T.

Lost-last

Igår åkte sambon iväg till Småland för att jaga över helgen och dagen som ligger framför mig kommer att fyllas av följande sysselsättning:
Jag + soffa + kaffe + godis + apelsiner + en box innehållande 6 dvd:er fyllda med Lost.
Det bästa av allt är att jag kan skylla på mitt gisade ben och inte ens behöver känna ett stygn av dåligt samvete ... !

Hur ser er lördag ut?

3 december 2009

Nillas utmaning

Nilla har utmanat mig att skriva ner tio saker om mig själv. Jag antar utmaningen och listan kommer här:

1. Jag älskar att läsa och har alltid gjort det. Lärde mig läsa när jag var fem med hjälp av en äldre kamrat som kunde läsa och började med Pippi Långstrump som till stor del har format mitt liv. Pippi fick mig tidigt att inse att barn faktiskt kunde både synas och höras (fast det tyckte inte mina föräldrar).

2. Gifte mig när jag var 20 och fick två underbara och knasiga döttrar (1972 och 1976) med min dåvarande man Lasse. Mina flickor och mina sex fantastiska barnbarn är mina ögonstenar. Min galna sambo och tillika göteborgare är inte heller så pjåkig.

3. Började plugga när jag var 31 och utbildade mig till en skrivande människa. Jag älskar att skriva nästan lika mycket som att läsa. Tror faktiskt att jag skulle dö om jag blev fråntagen läsandet och skrivandet. Har gett ut två böcker som jag och min kamrat Maria har skrivit ihop.

4. Jag älskar att vara på sjön (inte så mycket i den) och likaså i skärgården (som jag också bor i). Har seglat en stor del av mitt liv, men nu är jag mätt på segelbåtar, nu gillar jag att puttra långsamt i motorbåt.

5. Gillar opera och klassisk musik, R & B och soul. Favorier är Beatles, Vaya con Dios, Jimi Hendrix, Leonard Cohen, Cornelis Vreeswijk och Jussi Björling.

6. Jag är ibland väl snabb i repliken, hjärnan hamnar på efterkälken och jag får skämmas eller ånga mina förhastade slutsatser. Är också expert på att dra ordspråk som ofta är ihopblandade med varandra – till mina kollegors stora förtjusning. Exempel: Det man inte har i huvudet får man ha mellan bena ...

7. Har bantat i hela mitt liv, upp och ner i vikt som en guttaperkaboll. Den "metod" som jag inte har provat är inte värd att nämnas. Nu är jag halvrund, men bantar inte längre och har kanske börjat förlika mig med mina kurvor så smått ...

8. Min älskade pappa (med sin tredje fru, dvs inte min mamma) och bror (med familj) bor i USA och jag sörjer ibland att vi bara ses en gång om året, då de kommer hit på sommaren. I vår fyller min kära far dessutom hela 85 så det börjar bli lite nervöst att ha honom så långt borta, om någon som inte får hända, ändå skulle hända ...

9. Jag är tokig i pelargoner och har säkert 25-30 stycken (varav jag drivit upp en del från frö) som jag nu försöker få att överleva vintern. fast just nu när alla bladen blir gula och skrumpnar har jag faktiskt mest lust att slänga dem allihopa.

10. Ja inte vet jag vad jag ska säga här, men det får väl bli något om att jag gillar att dra igång saker och ting, vara initiativtagare och måla upp de stora riktlinjerna men sen när projekten ska genomföras och tragglas igenom är jag puts väck, lat och försvunnen!
Tjao!

Pinsamt värre

Har ni sett MQ:s julannonser med kärleksparet Laila Bagge och Niclas Wahlgren i konstlade poser och plastigt förtjusta miner? Gillar egentligen MQ men detta tycker jag tyder på riktigt dålig smak.

Någon som blir sugen på att shoppa på MQ?
Jag avstår.

1 december 2009

Att vara bra

Kolla in resultatet på mitt personlighetstest som jag hittade hos bloggen Grace och gör sen din egen! Herre min skapare vad bra jag är! Tänk om jag vetat om det förut ...

Att julklappshandla

Detta med att handla julklappar blir i år ett bekymmer. Dvs till de små barnen, de stora vill ändå bara ha presentkort och pengar. Jag har inte hunnit beställa ur årets leksakskatalog på jobbet och jag pallar inte att springa runt i affärer och slåss med kryckorna och försöka skydda mitt lilla brutna högerben.
Vad göra?

Jag får helt enkelt tvinga barnens redan överstressade mammor att utföra denna shopping till mig. Att be sambon vore att be om att få leva med en extra sur karl i flera dagar – det ger jag mig inte in på ...

Eller ska man våga sig på att beställa saker via nätet? Vad säger ni?

29 november 2009

Att adventspynta

Så ja. Nu har julstjärnorna, adventsstaken och lite annat med glitter- och glamourstatus åkt upp på sina platser in huset. Det ser onekligen väldigt trevlig och mysigt ut till exempel när man, dvs jag, går upp (om man som jag är så gammal så man måste upp och slå en liten drill på natten) mitt i natten och omsluts av ett svagt rött sken och glittrande små lampor utanför köksfönstret.
Vi har haft en stormig diskussion i veckan på jobbet om man får fuska och sätta upp julsaker före första advent, och därvidlag har vi ännu inte kommit fram till något vettigt. Det bildades raskt två läger: de militanta som påstod att inget advents- eller julpynt fick komma upp förrän tidigast 00.01 natten som gick – basta – och det andra lägret som tycker att man gör som man vill, det är inte så noga ...
Vad tycker ni?

26 november 2009

Att snigel-förflytta sig

Faaan, faaan, faaan, vad långsamt det går med kryckor! Och vad gipset klämmer mot ovansidan av foten! Och vad svullna tår jag har på kvällen! Finns det ingen eller inget jag kan få slå hårt med kryckorna?! Hur ska jag stå ut med detta snigelliv ända fram till jul (lägger mig ner på golvet och sparkar och slår och gråter)???

Jag får FRISPEL!!!

Kanske kan jag "råka" sparka på sambon med gipset i natt och låtsas att det var oavsiktligt ...
Vad skönt det var att få sjunga ut.
Nu känns det lite bättre.

24 november 2009

Att åka kommunalt med gips

I dag stod jag inte ut hemma längre. Bestämde mig för att ta halv nio-färjan till stan och krycka upp en sväng på jobbet och överraska lite. Normalt tar det ca fyra och en halv minut att gå till färjan, men idag tog det ungefär femton. Och sen var det dags att ta tunnelbanan. Intressant fenomen inklusive kryckor måste jag säga. Folk kollar inte förrän de nästan ramlar över både kryckorna och mig, och när de väl ser min olägenhet ser de mest ut som om jag var en insekt eller något slemmigt som katten släpat in ...

Jag lyckades iaf ta mig till jobbet välbehållen. Samma procedur upprepades på hemvägen, med den skillnaden att en mycket älskvärd kvinna reste sig upp och erbjöd mig sin plats i den fullsatta t-banevagnen. Det finns fortfarande hopp för mänskligheten!

23 november 2009

Har ni läst Filter?

Jag som för det mesta avskyr veckotidningar och magasin upptäckte för lite sedan ett otroligt bra "läsmagasin" som de kallar sig själva: Filter. Tidningen har snygg design, ett kompakt och läsvänligt format och enormt många intressanta, djuplodande och välskrivna artiklar likaväl som kortare notiser, intervjuer och inslag. Chefredaktören Mattias Göransson, som också är en bra ungdomsboksförfattare, har en sympatisk och ödmjuk inställning till livet och konsten. Jag har just inlett min första prenumeration och lusläst Filter nr 11 som handlar om många olika saker; film, den undre världen, aktuella böcker, kända och okända människor – massor som jag inte ens visste att jag var road av att läsa om. Bl a ett långt reportage om clownen Manne som mina barn var väldigt förtjusta i som små. Och om Magnus Härenstam och mycket mer.

Kan verkligen rekommendera denna eminenta tidskrift.

22 november 2009

Glögg och snart pyssel

Just nu värms årets första glögg hemma hos oss. Vi tänker strax tjuvsmaka på sambons egenhändigt (nästan) komponerade tranbärsglögg. Vi tjuvstartar en hel vecka för tidigt pga tristess, kyla, fukt, dimma, brutna ben och tår och ett kompakt och fruktansvärt mörker som inte mycket annat än alkohol och glömska biter på!

Och redan nästa söndag är det första advent. Ska djupdyka ner i jullådorna och plocka fram värsta kitchiga ljusslingorna och ljusängeln och adventstjärnorna och lite annat smått och gott i veckan. Köpte två djupröda amaryllisar i dag. Det blir dejligt!

Man har inte roligare än man gör sig.
See ya.

21 november 2009

Barnvaktslördag

Ska nu åka till stan och barnvakta ett rödhårigt monster och en blond ängel med hjälp av en tolvårig halvhuligan, så jag har inte tid att blogga så mycket idag. Som kompensation för brist på snabbhet och rörlighet får jag väl slå ungarna med kryckan eller sparka dem med gipset om det kniper.
Vi hörs i morgon – gör ingenting som inte jag skulle ha gjort till dess!

20 november 2009

Allt klär en skönhet ...

Kolla in mitt nya, fräcka gips! Man kunde välja på vitt, blått eller orange. Sambon tyckte att jag borde ha valt orange, men jag tog en safe blå som matchar den ursexiga gummiskon som hör till själva outfiten. Nu har de 8 stygnen plockats bort och framför mig ligger nu "endast" 4 veckor till med denna störtsköna klump. Den 21 december ska det bort och alla som varit med om detta varnar mig för att det är då den verkliga utmaningen börjar: sjukgymnastik, svag vrist, obefintliga muskler etc.

Den som lever får se.

19 november 2009

Skådebröd

Kolla på dessa snygga tomater! Hela sommaren har jag gullat, vattnat, gödslat och pysslat om två stora, praktfulla tomatplantor som har blommat om och om igen. Men kom det några tomater? Inte många. Hur mycket jag än ansträngde mig så är det ni ser på fatet hela "skörden".

Nåväl, jag plockade in dem – de skulle mogna inomhus sas det. Och de gjorde de. I alla fall en sisådär tio stycken. Men gick de att äta? Nej, de är superäckliga! Nu har de nästan ruttnat på sitt snygga fat, så nu åker de i komposten. Men de var åtminstone dekorativa!

Nästa år gör jag ett nytt försök. Under gamla, uppvikta dubbla glasfönster, á la fusk-växthus. Det kan gå!

18 november 2009

I går var jag god

Gissa vad min storhet – ursäkta jag menar godhet bestod av? Jag fick höra talas om Kiva, en organisation som förmedlar små lån till enskilda människor och små företag i tredje världen. Dessa lån - det minsta man kan förbinda sig att låna ut är 25 dollar - hjälper människor att studera, starta företag etc. Så småningom får man tillbaka sina pengar utan ränta, och kan låna ut dem igen, och igen. Jag startade i går och lånade ut 25 dollar till en dam i Uganda som har en affär och som ensam försörjer 7 barn. Pengarna ska gå till att utöka sortimentet i affären och att låta barnen gå i skolan. Hon hade begärt att få låna 4.875 dollar och det har hon nu fått ihop, tack vare Kiva! Fantastiskt eller hur?
25 dollar är inga pengar för oss – bara ca 200 kronor! Om detta visar sig fungera kommer jag att utöka och låna ut minst 4 x 25 dollar. Det har ju alla i Sverige råd att både ha och mista, eller hur?
Kanske något för dig också?

17 november 2009

Lagen om alltings j-het ...

Idag är det en extrem tung dag. Av allt detta kryck-haltande och konstiga sovställningar (pga av mitt skitgips på mitt skitben) har jag nu också fått mycket ont i ryggen och i höfterna. Antagligen är det inte lång till ett ryggskott. Är inte sugen på att lyssna på ljudbok eller att läsa eller att se på tv. Vill bara lägga mig ner och dö. JA FÖR H-E! Jag tycker synd om mig själv idag!
Sluta tjata.

16 november 2009

Ni har väl inte missat Bokunge?





Nyligen startade en mycket fin och högkvalitativ sajt där barn- och ungdomsböcker recenseras och diskuteras. Ni som har det minsta intresse av att få tips och recensioner av dylika böcker – missa inte att gå in på www.bokunge.se!

Intervjuad av Barnens Bibliotek

Känner du till Barnens Bibliotek? Om inte, ta dig en titt på en verkligt fin sajt som riktar sig till barn och som innehåller hur mycket som helst om böcker, barns rättigheter, författarporträtt och mycket mycket mer. I dag har jag fått den stora äran att bli intervjuad av Barnens Bibliotek, tillsammans med 7 andra vuxna som har barnböcker som yrke. Jag fick frågan om vilken som var min favoritbarnbok som liten och idag. Fy, vilken svår fråga! Nästan omöjlig att svara på. Det finns ju så oändligt många att välja på! Till sist bestämde jag mig i alla fall för Pippi Långstrump och Guldkompassen.

Hade jag fått nämna några fler favoriter från det jag var liten hade jag sagt Det blåser på månen, Anne på Grönkulla, Pappa Långben, Det lilla huset på prärien, Oliver Twist och Samhällets olycksbarn. Och från nutid hade jag sagt Jag saknar dig, jag saknar dig, trilogin Sagan om Ringen (räknas de som barn- och /eller ungdomsböcker?), Bläckhjärta, Den utvalde, Benjamin Duva, I taket lyser stjärnorna, Jinx och Stor i käften. Och några andra som jag har glömt!

Vilken är din favoritbarnbok från förr och nu?

15 november 2009

Apropå ingenting

Livet är bra underligt. Oftast skuttar man omkring som ett skållat och stressat troll och jobbar, handlar, städar, lagar mat, träffar folk eller vad man nu fyller sin tillvaro med. Man får för det mesta mycket gjort, man är effektiv och stressad. Och så plötsligt – PANG! så ligger man som en halvdöd fisk på mattan och kippar efter luft. Dvs bryter benet och hamnar på sofflocket. Att fixa en enkel lunch tar minst en timme, en dusch likaså. Att hämta ett glas vatten tar ca 5 minuter. Det jag har hunnit med den senaste veckan är att värma och inmundiga halvdana halvfabrikat, koka kaffe och te, gymnastisera benet, prata lite i telefon, facebooka en del, blogga en aning, läsa några manus, läsa dagstidningar på nätet och lyssna på 22 cd:skivor (Harry Potter och Dödsrelikerna).
Inte värst mycket och särskilt inte särdeles effektivt, eller hur?
Veckan som kommer funderar jag på hur den ska tillbringas. En ljudbok till kanske? Förslag?

14 november 2009

Apropå namn

Just nu sker ett generationsbyte av namn på smått folk. De senaste månaderna har jag hört att tre nya små gossar har fått namnet Sixten och två dito Rufus. Den Sixten jag känner sedan tidigare är i 80-årsåldern vilket måste innebära att detta namn iaf förekom på 1920-talet. Min mamma som är född 1932 döptes till Solveig Ingegärd. På 50-talet var det Hasse, Bosse, Margareta, Lena och Carina som var poppis. På 60-talet hette folk Camilla, Olle, Magnus, Lotta, Caroline etc. 80-talet har jag dålig koll på och mina barnbarn som är födda på 90- och 00-talet heter i storleksordning Matheo, Villiam, Smilla, Malva, Kajsa och Charlie. Fina namn, eller hur?
Häromdagen talade jag med en kompis som berättade att hennes 92-åriga moster innehar följande välklingande namn: Runa Nelly Leontine. Har ni någonsin hört något så fantastiskt? Det låter nästan som en titel på en länge sedan svunnen stenkake-låt. Och inte nog med det: Runa Nelly Leontines 96-åriga syster heter Hermine, vilket genast för tankarna till Harry Potters kompis Hermione. Ytterligare en av min kompis mostrar hette Axelia.
Det dörjer nog några år till innan någon åter får namnet Leontine, eller vad tror ni?

13 november 2009

Det heliga tretalet

Nu mina kära vänner är det magiska tretalet uppnått! Nirvana är nära, de himmelska ängderna väntar med klockspel och änglakör! Nu vet jag att allt det onda är över, kampen är avgjord, slaget ligger bakom oss. Allt som väntar är godhet, fromhet, kärlek, ljuv musik, ungdomens källa.

En andra tå på min fd friska fot har jag idag lyckats bryta, as well ...
Inget mer av ondo kan ske.
Halleluja!

12 november 2009

Väsande uppläsning

Några timmar varje dag (nåja den här veckan har det varit så hittills iaf) så lyssnar jag på den sista boken om Harry Potter, Harry Potter och dödsrelikerna. Jag gillar verkligen att lyssna på ljudböcker, går ofta långa promenader med min iPod fylld med någon skön bok. Nåväl. Jag har läst några Harry Potter på svenska och några på engelska - och har missat ett par. Men nu tänkte jag att jag skulle ta mig an den sista, det hör nästan lite till mitt jobb att ha läst dessa böcker tycker jag. Dessutom gillar jag både fantasy och sagor så det är verkligen ingen större uppoffring.
Men - jag är lite besviken måste jag säga. Det är otroligt många upprepningar och onödiga ord i denna otroligt tjocka bok. Långa transportsträckor som är tjatiga, och vi får höra vad Harry tänker - om och om igen. Lite långrandigt och tjatigt. Dessutom tycker jag inte att Krister Henriksson som läser boken, gör det särskilt bra. Vanligtvis är jag en stor Krister Henriksson-fan, men han gör för många konstiga röster - ibland väser han så mycket att jag inte hör vad han säger! Stort minus! När jag lyssnar på en ljudbok vill jag ha en bra uppläsare rätt och slätt. De bästa uppläsarna jag har lyssnat på hittills är Reine Brynolfsson och Thorsten Wahlund. De är suveräna båda två!

11 november 2009

Nokia – nej tack

Har ni sett att Nokia har en kampanj med det gamla anti-kärnkraftsmärket som symbol? Det gör mig nästan vansinnig när företagen gör om gamla solidaritetssymboler och vänder på dem och gör dem till "sina". Varför ska de kommersiella krafterna tafsa på dessa symboler som en gång i tiden var så oerhört viktiga för kampen mot bl a kärnkraft.
Jag säger NOKIA – NEJ TACK.

Vad är väl en bal på slottet ...?

Dagen innan min lilla (!) vurpa i t-banetrappan släpade jag med min ena dotter på stan för att shoppa. Hon skulle vara smakråd. Jag skulle denna höst gå på flera fester och behövde något riktigt apsnyggt att sätta på mig. Vi styrde stegen mot NK. Nu skulle det DYRSHOPPAS! Och faktum är att det lyckades! Jag hittade omedelbart (till min STORA förvåning) en skitsnygg tunika/klänning som det stod Annika på. Märket var Kris och kostnaden var nästan lite väl många pix, menvafan. Jag bestämde mig för att det fick gå ändå. Hittade sedan dessutom en lika dyr och helt underbar kofta av märket Karen Millen. Jag köpte den också.
So far so good ...

Nu hänger de där fina kläderna oanvända i garderoben och kommer så att fortsätta. Jag missade första festen i lördags och nästa nu på fredag och en tredje om ett par veckor.
SUCK.

10 november 2009

1, 2 och vad blir ... 3...?

Upp-och-nedvänd skalbagge. Precis så orörlig och klumpig och hjälplös känner jag mig. Och som om inte detta benbrott vore nog så utspelade sig följande scenario på tröskeln till badrummet i går kväll: Jag tar ett litet snedsteg med ena kryckan, tappar balansen en aning, skuttar till och sparkar in den friska fotens tår i kryckan så det säger TJONG. Värk uppstår genast och när jag vaknade i morse var mellantån blå=bruten.

En olycka kommer sällan ensam sägs det, så jag väntar nu med bävan på vad som ska hända som olycka nr 3 ... "Ligg bara ner och stäng munnen", säger sambon. Undrar om man kan vricka munnen eller om han bara tycker att jag har blivit osedvanligt gnällig ...?

8 november 2009

Benbrott

Hej kära vänner! Här ser ni orsaken till att jag inte bloggat på nästan en vecka ... benbrott! Det var i onsdags morse när jag var på väg till ett möte som jag gick och sms:ade samtidigt som jag gick nerför en trappa i t-banan. Kanske är man nu lite för gammal för sådana övningar, (det tyckte iaf mitt barnbarn 12 år när han fick höra vad som hänt ...). Och plötsligt låg jag där som en sprattlande fisk och kippade efter andan för så ont gjorde det. Två snälla väktare lyckades släpa upp mig till gatan där jag satte mig i en taxi och drog till Danderyds sjukhus. Där konstaterades det att benet hade gått av så olyckligt att det behövde opereras!!!
I nästan 3 dyng låg jag sedan och väntade på operation. Skandal om nån frågar mig. 3 DYGN! Måste nog ringa mina landstingspolitiker och fråga hur det står till med resurserna egentligen ...

Nåväl, i fredags opererades jag och i går fick jag komma hem. Och här sitter jag nu som en padda, men 2 kryckor som enda hjälpmedel för att ta mig fram. Ca 2 km gångväg till bilen gör ju att jag blir en fånge här på min lilla ö ett tag ...

3 november 2009

I kväll är det stressigt: tvätta, sortera, vattna blommor, läsa manus, pussa på sambon, leta efter en traford till ute-ljusslingan, tvätta håret, sortera kvitton ... hörs i morgon!

1 november 2009

Home, sweet home!

Hemma igen från myshelg med goda vänner, påfylld av många skratt, många härliga samtal, en hel del trattkantareller och en skön känsla i kroppen av att ha promenerat massa! Nu väntar en vecka med jobb, BK (Basal kroppskännedom), simskola (med glad femåring) och barnvakteri till en treåring som just upptäckt ordet NEJ (!).
Sambon har just hängt upp en fin gren med vidhängande fågelfröautomat utanför köksfönstret – nu börjar vintersäsongen och fågelskåderiet på fullaste allvar.
Kanhända lite pensionärsvarning på det ...?

28 oktober 2009

Hej Småland!

I morgon eftermiddag drar jag till de djupa skogarna och det blå havet vid den småländska kusten. Där ska det firas Halloween med bästa vännerna + några andra trevliga bekanta. Det ska jagas rådjur (sambon och övriga machomän i sällskapet), det ska plockas svamp (tanterna ägnar sig åt denna aningen vänare syssla), det ska lagas mat, ljugas, drickas vin och skrattas! Det ska bli sååååååå mysigt! Hörs kanske på söndag (om jag mot förmodan får lite långtråkigt och testar att lägga in något trevligt inlägg från min iPhone).
Så nu vet ni att jag har en iPhone också, snart vet ni snart allt om mig. Happy holidays!

26 oktober 2009

Basal kroppskännedom

Basal kroppskännedom är en arbetsform inom sjukgymnastik som integrerar västerländsk rörelsetradition och biomedicinsk kunskap med den österländska rörelsetraditionen tai-chi och zen-meditation.
Källa: Wikipedia.

Denna form av mjuk, gymnastisk michmash ägnar jag mig åt varje måndagskväll i ca en och en halv timme. När jag har varit på detta mycket rogivande pass är jag snäll hela den efterföljande kvällen, och om min omgivning (läs sambo) har tur även en liten bit in på nästföljande dag. Detta började jag med när jag gick på dandeyds stressrehab i våras då jag var var sjukskriven för utmattningssyndrom. Och nu börjar jag bli lite stressad då jag inser att det bara är 2 gg KVAR! Hjälp!

25 oktober 2009

Tadam: båt upp, humör ner!

Båtupptagningsdag i regn i dag. Skittråkigt, grått, vått, tungt, osämja (oftast), mörker, öken ... I går kom sambon hem utan älg (men det kommer ett tillskott på några kilo lite senare för laget sköt faktiskt en älg).
I morgon startar Skolforum och på tisdag ska jag hålla min föreläsning (den jag tjatade om inför Bok- och bibliotek i Gbg) igen. Den här gången är jag inte fullt lika nervös ... (ganska sant).
Och snart är det jul, och sen ska man dö ...
Tjolahopp!

21 oktober 2009

Omgång fem ...

I dag började mitt femte (i storleksordning) barnbarn simskola. Så nu är de närmsta åtta onsdagarna bokade med detta lilla evenemang (och sen ytterligare åtta i vår). I ett svagt ögonblick för ca sexton år sedan (då mitt första barnbarn var några månader gammal) sa jag till mina båda döttrar att jag skulle minsann gå på simskola med ALLA barnbarn! På den tiden seglade jag och sambon i egen båt hela somrarna och jag tänkte väl att de skulle segla med och hur viktigt det då var att de kunde simma. Några år och sex barnbarn senare undrar jag hur jag kunde vara så korkad att jag lovade något dylikt! Särskilt som båten är såld och mina döttrar någon gång under resans gång tydligen bestämde sig för att befolka världen (i alla fall den som har fyra)!
Nåväl, nu är det näst sista ungen och hon är dessutom är den modigaste av dem alla. Hon kan i princip redan simma! En riktig tuffing.

19 oktober 2009

Den gamle Augusts nomineringar

I dag tillkännagavs alla Augustnomineringarna. Den enda jag hade tippat rätt på var Siv sover vilse av Pija Lindebaum. Jag har läst fem av sex nominerade i barn- och ungdomsboksklassen:

Siv sover vilse av Pija Lindenbaum – en underbar bilderbok om att sova över hos en kompis och vad det kan föra med sig i form av konstig miljö, nya dofter, skrämmande mörker och nya bekantskaper. En underbar bok som alltid av vår allra bästa bilderboksmakare!

Svenhammeds journaler (har jag inte läst) av Zulmir Bečević – enligt kollegan en mycket bra och rolig ungdomsbok.

Månskensvargen av Elvira Birgitta Holm – en historisk roman om utsatta ungdomar, hat, kärlek och tuffa livsvillkor. Mycket bra som alltid av Elvira Birgitta Holm som är en av mina favoritförfattare.

Skriv om och om igen av Ylva Karlsson, Katarina Kuick, Sara Lundberg och Lilian Bäckman – en bra bok som tyvärr konkurrerar i samma genre som min och Marias bok. Synd att det inte var vår bok som nominerades!

Kulor i hjärtat av Cilla Naumann – kortfattad, kristallklar om en ung pojkes innersta tankar och saker som han och brorsan upplever. Häftigt och intensivt kortfattat. Så bra!

Natthimmel av Sofia Nordin – också en mycket bra bok om en familj där man knappast pratar med varandra, alla känslor döljs bakom stängda dörrar. Huvudpersonen slår sig fri från tystanden via en ny killkompis och genom att börja lajva ihop med honom och hjälper på så vis både sig själv och sin lillasyster. En bok om att växa som människa, rekommenderas varmt!

18 oktober 2009

Mysig söndag

I dag ska jag gå och se nya biofilmen Lilla Spöket Laban med båda mina döttrar och tre barnbarn. Efter det blir det säkert söndagsmiddag ihop. Myssöndag mao!
Sambon har dragit till de härjedalska skogarna på älgjakt (ensam vecka, mmm!) och jag befarar att han kommer hem med alldeles FÖR mycket kött att både ta hand om (mala köttfärs en masse ...) och sedan göra vårt bästa för att äta upp före nästa höst. Jag är väl bortskämd som säger så för älgkött är ju både magert och nyttigt och "lyckligt" kött jämfört med köpt. Men ibland blir jag alldeles förfärligt less på kött ...

16 oktober 2009

Kolla gosig!

Har hastigt och lustigt blivit erbjuden den här rara damen – labradoren Smilla, 2,5 år. Knasigt nog har jag ett barnbarn som heter Smilla ... vi får väl döpa om hunden till Skilla eller något liknande kanske ...
Har iofs inte tänkt mig en labbe, men visst ser hon gosig och cool ut?! Ska iaf träffa henne och kolla in om vi lirar ihop.

15 oktober 2009

Inte den hunden

Dagen efter jag hade förälskat mig i bilden av Goya, blandrashunden nedan, så var han borta, reserverad, gone. Typiskt min vanliga otur, men vi var väl inte menade för varandra. Idag frågade en kollega om jag var intresserad av en svart labrador-tjej på två och ett halvt år som en kompis till henne ville bli av med. Vet inte om jag vill ha en labbe, de är väldigt motionskrävande och bli lätt lönnfeta (fast det är ju å andra sidan både jag och sambon också, så vi skulle ju passa varandra bra.) Jag har drömt länge om en welsh springer spaniel och nu ska jag först och främst leta efter en sådan med ett par år på nacken.
Önska mig lycka till!

13 oktober 2009

Supersöt blandraskille

Kolla vilken gullig! Funderar starkt på att skaffa en hund. Detta är en hemlös hund som finns för adoption. Han heter Goya och är två och ett halvt år. Det enda trista är att han finns att besöka ända långt bort i Sollefteå.
Han är troligen en blandning mellan någon slags springer spaniel (min favoritras) och något annat odefinierbart.
Vad tror ni om Magica som hundägare?

11 oktober 2009

Fjäril – ut ur kokongen

Har just läst ut en ny bok av en av mina favoritförfattare, Sonya Hartnetts Fjäril, som kommer ut i vår på Bonnier Carlsen. Berättelsen handlar om Plum som precis ska fylla fjorton. Hon bor med sin mamma, pappa och två äldre bröder. I Plums familj tar man inga inbördes strider, konflikterna tigs ihjäl. Alla är godhjärtade men också lite skygga och rädda. Så även Plum. I kompisgänget är hon i utkanten, inte utstött men nätt och jämnt accepterad. Själv tycker Plum att hon är tjock, vilket får till följd att hon slutar äta sina lunchmackor som hennes mamma skickar med till skolan. Rådet att slänga mackorna får hon av grannfrun, den vackra och relativt unga Maureen Wilks, som, ska det visa sig, har ett kärleksförhållande till Plums äldsta bror Justin och som också lurar till sig Plums vänskap. Det här är en ganska mörk berättelse om en ung flickas väg och växt. En bra bit in i boken börjar jag ana att de små prydnadssaker som Plum är så överdrivet rädd om har en mörk bakgrund, vilket när det avslöjas, leder till en fullkomlig katastrof ...

Sonya Hartnett har verkligen ett eget språk och ett sätt att beskriva den vanliga vardagen på ett sätt som får mig att rysa, eftersom det hela tiden ruvar något hemskt och oroväckande under ytan. Kärleksrelationen mellan Plums granne och bror känner jag vagt igen från Hartnetts Jag är djävulen, där huvudpersonen också inleder ett förhållande med sin gifta granne. Jag får en känsla av att de flesta av Hartnetts personer är till synes helt normala, och att hon med förkärlek skildrar vanliga människor i vanliga byar, men ju mer man tränger in i hennes personer anar man destruktiva drag och personlighetsstörningar. På dessa 186 manussidor som Fjäril utgör, får man sig till livs en välskriven, välformulerad, magisk och manisk berättelse som lätt konkurrerar ut tusentals sk vuxenförfattare. Ska jag drista mig till att jämföra Harnetts handlag så tycker jag att det påminner om en annan av mina favoritförfattare, Joyce Carol Oates.

10 oktober 2009

Det var väl ändå att ta i ...

Obama i alla ära – jag ville verkligen att han skulle bli president – men att ge honom Nobels fredspris är väl ändå att ta i?! Det måste ju finnas många verkliga fredsmäklare på denna jord som gjort så MYCKET MER i många år och som är värda priset flera gånger om. Men att ge Obama fredspriset är antagligen symptomatiskt för den idoldyrkande personkult som grasserar på klotet för närvarande – en kult som favoriserar yta i stället för djup och innehåll. Antagligen är det ingen som orkar ta sig ner på djupet hur som helst längre ...
Vi får väl se under kommande år om han kan leva upp till denna mycket stora ära.

8 oktober 2009

Bokhororna och jag

Har just kommit hem (borde inte erkänna att jag redan är hemma fast klockan bara är nio, då fattar ni ju hur gammal och trött jag är ...) från Kägelbanan på Mosebacke där jag varit och minglat (nåja) med Stockholms unga kulturelit (läs det litterära gänget runt Bokhororna) – ja, Jessica Gedin var där och hon är väl inte purung direkt, och faktiskt inte Katerina Janoush heller –men de flesta såg iaf väldigt unga ut. Kan iofs ha berott på att det var nästan kolsvart i lokalen ...
Orsak till detta evenemang var att Album just kommit ut – Norstedts nya boktidskrift som denna första gång har Bokhororna som gästredaktörer. Precis som horornas webbplats är magasinet fullt av lästips, omslagsdiskussioner och topplistor.
Kul med en satsning på böcker som känns totalt okommersiell och bara går på läslust! Mera sånt åt oss boknördar!

7 oktober 2009

Fågelflickor och frusna pojkar

I dag har jag återigen varit med om en stor läsupplevelse via boken Fågelflickor och frusna pojkar: om att se eleven. Författare är Christina Monthan Axelsson (gymnasielärare i svenska och speciallärare för barn med läs- och skrivsvårigheter). Vilken fin bok, jag blev faktiskt rörd. Den är varm, inkännande, väldigt mänsklig och handlar om att SE varje elev som en unik person. Christina Montan Axelsson berättar mycket intressant om hur hon arbetar med att försöka hjälpa eleverna att via språket – både det skriftliga och muntliga – hitta sig själva och sin plats i livet. "Det gäller inte att fylla kärl utan att tända eldar i klassrummet" har varit hennes motto under sitt långa yrkesverksamma liv som svensklärare.
Hon berättar om fågelflickorna som aldrig hittar rätt i skolans hårda miljö och om pojkar som aldrig tar av sig vantar och mössa för de fryser så mycket, och hur hon har arbetat med några av dessa vingklippta själar. Boken bygger delvis på författarens dagboksanteckningar samt texter skrivna av elever. Läs den!!

6 oktober 2009

Mister du en så står dig tusende åter ...

... säger talesättet.

I dag har en kär arbetskamrat annonserat sin avgång från oss. Hon ska vidare mot nya djärva mål. Det blir den tredje personen på just den posten som försvinner under mina år på Barnens Bokklubb. Förra gången det inträffade fick jag en spricka i hjärtat, men den här gången var jag både förberedd och förhärdad. Nästa person som tillträder tror jag inte att jag ska fästa mig vid alls. Visst kan det vara kul och inspirerande med nya personer, men ibland vill man bara att saker ska vara som de är.

Bakåtsträvare? Kanske det.

5 oktober 2009

Fenomenet Anna Anka & Co

Vad ska man säga, vad ska man tro? Programmet Svenska Hollywoodfruar med dessa tre svensk-amerikanska "damer" måste ju vara fejk, påhitt, rena fantasin, eller hur? Jag ger mig den på att filmteamet + "damerna" sitter i en cool bar någonstans i Californien och smuttar på var sin drink och skrattar läppen av sig över all uppståndelse de har lyckats skapa här hemma. Eller?

För det kan väl ändå inte vara sant att dessa våp verkligen finns – en som känner sig "tom" utan läppstift (tom i bollen?), en som gör någon konstig film och har plastikopererat tuttarna så att de sitter som två tennisbollar med skrynkel emellan och en satkärring som tycker att den enda uppgift en kvinna har är att behaga sin man ...

Vad säger ni om saken?

4 oktober 2009

Älg svälj

Nu står höstens första älggryta och puttar på spisen, vilket den ska göra i tre-fyra timmar. I grytan finns, förutom själva älgen, bacon, tomtapuré, lök, vitlök, morötter, självplockade trattkantareller, rödvin, lite mjöl och goda kryddor, bland annat timjan. Det är en slags boeuf bourgignon som jag gjort ända sedan sjuttiotalet. Jag har provat mängder med grytrecept genom åren men detta blir absolut godast! Till efterrätt blir det smulpaj, gjord på trädgårdens äpplen med vaniljglass. Till denna goda gryta ska det drickas en röd Bourgogne – Couvent des Jacobins – som lär vara hyfsat fritt från tanniner (jag har börjat få huvudvärk av en del röda viner vilket sägs bero på att vissa gifter fälls ur druvskalen). Tydligen innehåller inte bourgogner tanniner.

Nåväl, i kväll kommer så goda grannar och tillika vänner och avnjuter (hoppas jag!) denna anrättning.

Under tiden som grytan puttar på läser jag de fem finalbidragen i Barnens Bokklubbs novelltävling Den blå hunden. Det slår mig hur oerhört välformulerade och duktiga kidsen är. Undrar om jag var ens i närheten av att formulera mig så insiktsfullt och närvarande när jag var sådär fjorton, femton! Mitt favoritbidrag handlar om en mobbad tjej som till sist blir räddad av en blå hund. Fint beskrivet, aningen tragiskt och ett bra slut!

Ha en bra söndag!

PS. Ska ni också gå ut och promenera minst 15000 steg idag? Nu är det nämligen stegtävling på jobbet igen så det ska jag göra ...

30 september 2009

Det här med mode ...

Jag gillar att klä mig i jeans eller svarta byxor och tunika, eller en enkel topp och kofta, kjol använder jag aldrig och inte klänning heller. Möjligen någon gång på sommaren. Just nu försöker jag hitta lite nya kläder inför vintern, men inser att allt är folklore, sjuttiotal, spetsar, glitter, mönster, blommor, rysch och pysch. Till och med vanliga toppar har något j-a rynkband eller en hög med glitter någonstans. Vart ska man gå för att få tag i klassiskt enkla plagg?
Tips?

29 september 2009

Maaaaaaaaamma!!!

I kväll har jag varit barnvakt till två småhuliganer, 5 och 7 år. Den mindre, och observera, lätt rödhåriga, huliganen gillar INTE sin mormor, dvs mig. När det är dags att krypa till kojs blir hon totalt skogstokig och vrålar som om någon stuckit en kniv i kroppen på henne. Maaaaaaaaamma!!! är det enda ord hon hulkar mellan skriken. Om ni hörde henne skulle ni tro att jag misshandlat ungen och omedelbart ringa efter polis, socialtjänst och andra myndighetspersoner.

Detta var tredje gången i rad som samma scenario upprepades. När den ljuva modern äntligen behagade göra entré så hade den rödhåriga trots allt slocknat. Och när jag berättade för min dotter hur kvällen avlöpt, tittade hon lugnt på mig och sa: "Så har vi det varje morgon när jag lämnar henne på dagis, hon hänger sig i mitt ben och gallskriker. Det har hon gjort sedan hon började på dagis, så ta det inte personligt."

Jaha.
Vad sägs om det?

27 september 2009

Hemma igen

Sitter vid mitt kära köksbord igen och njuter. Ute skiner solen (har inte sett skymten av den på hela veckan i götet - där var det mestadels grått) och inne känns det varmt och mysigt. Har packat upp mina nya böcker, bl a Oates, Sundström, Briggs, Ahern, Guillo och en signerad Summa summarum av självaste författaren. Träffade Speja som kom och hälsade på i vår monter med en av de små herrarna hängande (jo faktiskt!) vid benet. Mycket trevligt att träffas irl!

Seminarierna gick över förväntan trots att en bild saknades och att jag läste upp ett citat på fel ställe – vilket innebar att ytterligare ett citat var tvunget att tas bort – men ingen verkade märka den lilla fadäsen ...

Jag är öm i benen och aptrött. Det ska bli riktigt skönt att sova i egen säng i natt!

22 september 2009

Packar för många tunikor ...

I morgon bitti bär det av till Göteborg och bokmässan. Först bygga monter, sen sälja böcker, prata böcker, trängas i gångarna på mässan, få ont i fötterna(har köpt nya Ecco-sandaler – tantvarning!), vara småsvettig, träffa trevliga bokmänniskor, författare, illustratörer, förläggare. Gå på andras seminarier – om man hinner – vår monter brukar vara knökfull hela tiden så det blir i princip inte en minut över. Kul är det iaf och på kvällarna blir det samkväm och god mat med kollegorna. Hinner nog inte blogga så mycket under veckan – kanske kan jag testa att göra det någon gång från min iPhone ... lovar inget. Håll tummarna för mina seminarier!
Ha en bra vecka, och gör ingenting som inte jag skulle ha gjort!

21 september 2009

I lööööve morotskräm

Har alltid shoppat The Body Shops superduperunderbartsköna ansiktskräm – Morotskräm. I sisådär tjugo år i alla fall. Döm om min stora missräkning då den plötsligt togs ur sortimentet för några år sedan! Sorg och saknad och ett tiotal olika sorters ansiktskrämer senare fick jag för några veckor sedan veta att butikerna gör en drive från och med i dag då de säljer några gamla godingar - på kundernas begäran!
Lycka!
I dag ska jag gå och köpa morotskräm i parti och minut så att jag har för resten av livet ...

20 september 2009

Jag önskar att det var nästa söndag ...

7.30: Tränat viskande på föreläsningen för att inte väcka sambon.
9.00: Mysstund och frukost med sambon.
10.00: Dragning av föreläsningen för sambon.
10.30: Diskussion om föreläsningen med sambon.
10.40: Bloggar.
11.15: Hämta kamrat vid färjan.
13.00: Hämta eget barnbarn i stan.
13.30: Hämta annan kamrat med sitt barnbarn i annan del av stan.
14.00: Gå på badhus med eget barnbarn, kamrat och kamrats barnbarn.

Em: BADA!
Kväll: Åka hem, äta middag och träna på föreläsning ...
Nästa söndag är det över ...

Hur ser er söndag ut?

19 september 2009

31 små kom-ihåg-kort

Har nu ägnat denna soliga dag inomhus för att gå igenom mitt föredrag och skriva stolpar på 31 små kom-ihåg-kort. Nu ska jag snart, med hjälp av dessa delvis oläsliga små kort, framföra föreläsningen för den egentligen totalt ointresserade sambon ... men något får ju även han offra i samboskapets ljuvliga gemenskap ... visst?
Kan ni fatta att det krävs så otroligt mycket ältande för ett 20 minuter långt föredrag?!
Och sen ska jag bygga ut det till en hel timme. Fattar inte hur det ska gå till ...

16 september 2009

Träningsläger ...

"Ibland när jag var liten läste jag böcker i smyg under täcket. Det skulle vara tyst och släckt på mitt rum en viss tid, och nåde mig om jag låg och läste ...
Det gjorde jag i alla fall och där under täcket blev jag Pippi. Stark och självständig och påhittig och glad red jag ut i världen och räddade barn och tog hand om dem som behövde tas om hand!"

Så börjar mitt föredrag/seminarium som jag ska hålla på bokmässan nästa torsdag och just nu är det repetition, repetition, repetition ... varje kväll.
Jag har inte TID att blogga fattar ni väl?

15 september 2009

Varför egentligen?

Jag har just varit inne och tittat på mina dagliga ca tio bloggar plus två nya som jag fått tips om. De var inte det minsta roliga. Hur många bloggar finns det egentligen och varför bloggar jag själv, kan jag ibland undra. En slags dagbok på nätet? En spegel? Och snart kommer väl något nytt?! Twitter förstår jag inte hur det funkar, Facebook håller jag däremot också på med.
Kanske för att jag egentligen inte har något liv.
Varför bloggar ni?

14 september 2009

Ficklampa och sittunderlag=bra att ha-grejor

Nu blir kvällarna raskt mörkare och det är sådär kul när man kommer ner till båten och har glömt ficklampan och det ösregnar och båtj-n inte startar ... och man rycker och rycker i snöret men ingenting hjälper och till sist får man låsa upp årorna och börja ro ... phu ...
På morgnarna är det istället dyngsurt av dagg och har man då glömt sittunderlaget och inte heller har en tidning att sitta på och dessutom är så fruktansvärt begåvad så att man har tagit en kort jacka, ja då kan vem som helst räkna ut hur skönt det blir i lilla stjärten!!
Det är väldigt trevligt att bo på den här ön 10 av 12 månader/år. Sista månaden innan gångbron läggs ut (sker 1/11) och första månaden som bron tagits bort (15/4 -) är det mindre kul.
Hösten är kolsvart och fuktig och våren är iskall och hal.
Och jag är som vanligt en gnällig tant.

13 september 2009

På tal om djur ...

I går gick jag upp i ottan trots att det var lördag. Anledningen var att jag skulle följa med min ena dotter, hennes make och två barn till Kolmården. Denna utflykt har varit planerad länge, och nu skulle det äntligen bli av. Jag har inte varit på Kolmården sedan mina barn var små, och såg därför fram emot dagen. Vi började med safariparken. I snigelfart genom svensk tall- och björkskog med inslag av exotiska djur som verkligen såg helt malplacerade ut! Tänk dig själv att möta en struts eller en noshörning mellan blåbärsriset och granarna ... De där stackars strutsarna gick där och pickade på bilarna som defilerade förbi i en begravningsliknande procession. Och en flock lejon mitt i myrstackarna och tallbarren såg verkligen malplacerade ut! Sen var det då dags för själva djurparken. Savannen, jo jag tackar! På en stor, plan äng med några stenar på sprang zebror, noshörningar, gnuer och gaseller omkring. Jag skulle nästan vilja dra det så långt som till djurplågeri. Och sen – dagens höjdpunkt – delfinshowen! Visserligen fick vi se delfinerna hoppa och simma med sina skötare, men en stor del av den korta stund som vi trodde var vigd till dessa ljuvliga vattendjur, fick vi i stället ägna åt en tv-skärm där en TÖNTIG, APLIKNANDE KARL SPRANG OMKRING OCH SKREK OCH FJANTADE SIG. Gissa vem? Markoolio. Vem vill byta ut delfiner mot Markoolio? Tror Kolmårdens ledning verkligen att barnen – som för övrigt ser på tv- och dataskärmar tillräckligt annars – också vill se denna fjant på en stor tv-skärm i stället för att kolla på livs levande delfiner?

Vad är det för trams?
Måste det vara kändisar med i alla möjliga och omöjliga sammanhang?
Tror man inte att djur i sig är tillräckligt spännande för de bortskämda små liven?

Nåväl, summa summarum Kolmården: dyrt som attan, synd om djuren och korkad delfinshow. Det bästa på hela dagen var de roliga aporna och hagen med getter, minigrisar och höns där barnen fick gå in och klappa och mata med blad.
Slutsats: Man kan precis lika gärna åka till en 4H-gård! Närmare, billigare och trevligare!
Nu har jag gnällt klart.

10 september 2009

Världens största råtta?

En sån liten raring!

Läste i tidningarna i går att man hittat en – håll i er nu – 82 CM LÅNG RÅTTA!!! Fyndet gjordes på Papua Nya Guinea. Det var en brittisk expedition, utsänd av BBC, som nyligen upptäckte det som beskrivs som världens största råtta. Enligt DN hade råttan brunskimrande (snyggt!) päls och var SÄLLSKAPLIG. Vad innebär det tro? Att den viftade på den kala svansen och slickade expeditionsmedlemmarna i ansiktet?

Tänk så trevligt att möta den i skogen när man plockar svamp ...

9 september 2009

Våga vara vuxen

I mitt jobb läser jag kanske i genomsnitt ett par nya föräldrahandböcker per månad, ibland mer, ibland mindre. En del är bra, många mindre bra. Dagens föräldrar köper iaf kopiösa mängder med föräldrahandböcker, så de går åt som smör i solsken. Man verkar tvivla på sin egen förmåga, sitt eget förnuft när det kommer till barnuppfostran. Men kanske är det som den kände danske familjeterapeuten Jesper Juul säger att dagens föräldrar håller på och uppfinner en helt ny modell av att vara förälder. Förr var alla auktoritära, då körde man på det spåret (så som vi blivit uppfostrade i min generation). Sen kom "total frihet från uppfostran" på 60-talet och därifrån har det vinglats hit och dit. Nu har vi äntligen nått fram till insikten att barn är kompetenta, att de är värda vår respekt, att vi inte får kränka dem etc ... De flesta i Sverige är överens om att barn är värda att behandlas som MÄNNISKOR.

De senaste kvällarna har jag läst ytterligare en föräldrahandbok, och det var inte utan att jag suckade lite när jag såg titeln: Våga vara vuxen. Ännu en, tänkte jag lite matt. Men döm om min förvåning när jag snart upptäckte att det var en av de klokaste, varmaste, mest respektfulla, intelligenta föräldrahandboken jag läst på väldigt länge! Den är absolut i klass med, om inte bättre, än Jesper Juul. Och det fina i kråksången är att det här är en bok som berör människor, inte bara barn. Allt det författaren Helena Harrysson säger rör dig och mig, och är en fröjd och en tankeställare för oss alla.
Läs den!

7 september 2009

Nervöst

I kväll ska jag ägna mig åt att gå fram och tillbaka i vardagsrummet under tiden som jag läser upp en text högt för mig själv. Det är en text som jag har filat på i många veckor och nu börjar anta sin slutgiltiga form. Texten bildar underlaget till ett 20 minuters (kort) seminarium som jag ska hålla på bokmässan i Göteborg, och jag är svettigt nervös!
Det handlar om barns läs- och skrivutveckling och är en superkort sammanfattning av Barnens Bokklubbs böcker Boken om läsning och Boken om läslust, som jag har varit med om att ta fram. Seminariet går under beteckningen Bokstäver, ord och allmänbildning och just i skrivande stund tycker jag att det låter hemskans pretentiöst.

Hilfe.
Help.
Hjälp på ren svenska.

Ps. Jag och Maria ska också hålla ett kortseminarium om vår nya bok, Börja skriva. Båda seminarierna går av stapeln på torsdagen den 24 september. Ds.

Klackarna i taket!

Äntligen lite ensamtid, nu när sambon åkt iväg till de stora skogarna i norr. Och vad ska jag ta mig för för spännande i veckan? Jag har att välja på party, shopping, glamour, krogar, limousiner, nattklubbar, höga klackar och guldlamé.
Eller närmare bestämt: jobba, promenera, sitta i soffan och läsa, träffa barnbarnen och möjligen dricka ett litet, litet glas rödvin ...
Och tjejkväll på fredag!

Glamoröst värre ...

5 september 2009

Bröllop

I dag ska vi gå på ett borgerligt bröllop, jag och sambon. Det är min kusin som vid 54 års ålder slår till och gifter sig med sin hjärtevän sedan många år. Det ska bli roligt att träffa den sidan av släkten, det sker inte så ofta numera. Jag får faktiskt skämmas lite eftersom mina kusiner alltid bjuder med oss på sina stora högtidsdagar, men vi har inte alltid gjort detsamma. Det kan bero på att de alltid hyr stor lokal, medan jag försöker begränsa mig lite eftersom vi har festerna hemma och jag alltid lagar maten själv. När man som vi bor på en ö, blir det lite klent med de egna festerna, det krävs så himla mycket logistik.

Nåväl, idag grattar vi kusin vitamin och slår klackarna i taket!
Måste komma ihåg att ta med mig risgryn ...

4 september 2009

Har knappt tvättat högerhanden

I går var jag och kollegorna på Piratförlagets stora jubileumsfest. De fyller 10 år och hade bjudit in i princip HELA förlagsbranschen. Partyt gick av stapeln på mysiga Restaurang Josefina på Djurgården och det första man möttes av var en låååång, utrullad RÖD matta. I andra änden stod Liza Marklund, Jan Guillo och hans hustru (och tillika legendarisk förläggare), Ann-Marie Skarp. Där stod de och skakade hand (obs! även med lilla jag!) med alla gästerna och runt om vimlade säkert ett dussin fotografer som tog bilder på det mycket KÄNDISTÄTA sällskapet: Annica Haglund, Peter Altin, Carl Hamilton, Britt-Marie Mattsson, Jonas Gardell, Rikard Wolff (visst är det synd att han är gay?) Cecilia Hagen, Lena Sundström, med flera med flera + massa branschfolk, förläggare, etc, etc ... Det var inte knussligt ska jag säga, vinet flödade, maten var god och riklig och avecen saknades inte heller. Det var lite synd om värdarna eftersom regnet strömmade ner och restaurangen var till hälften en uteservering, visserligen med många parasoller men det fanns glipor emellan ... Redan vid niotiden började folk droppa av.

2 september 2009

Björnen sover?

I helgen drar den store krigaren, ugh, jag menar sambon, till de stora skogarna i norr. Där ska han jaga björn och älg, sova i en typ 20 kvadratmeter stor barack i våningssäng tillsammans med en hoper andra stora, starka krigare, nej jag menar jägare.
I gryningen går de upp och sedan smyger de hur långt som helst i becksvarta mörkret till sitt pass. Där sitter de sedan blickstilla och inväntar ljus och djur.
Efter en hel dags sittande och eldande i skogen (kanske kanske skjuter någon ett djur också och då blir det genast liv i luckan) drar de sedan hem – hej hå, hej hå, vi hem till stugan gå – och äter enormt stora biffar, bälgar i sig danskt öl (de har ett par danska vikingar med i laget som förser gubbarna med denna ädla dryck), pruttar och drar sedan förmodligen TIMMERSTOCKAR fram till nästa gryning ...
Fatta vilken tur att jag inte behöver vara med i den miljön!
Nästa helg kommer han hem, trött och lycklig, och har troligen halva bilen proppad med älgkött. Min enda bävan är att han ska träffa på en arg björn, huh!

1 september 2009

70 years ago ...

I dag är det 70 år sedan första världskriget startade. Jag var inte född då (det fattas faktiskt några år!) men min pappa har berättat en hel del (han är född 1925 i Sverige och upplevde bara kriget via militärtjänsten). Min styvmor däremot som föddes 1931 i Holland var 8 år när hon gömdes (eftersom hon är judinna). I flera år var hon och hennes tre år äldre syster gömda på olika ställen. När min styvmor hade varit gömd på ett ställe ca ett år var det en granne som anade ugglor i mossen och angav familjen där hon hölls gömd. Min styvmor hämtades av tyska poliser och fördes till ett hotell i staden där massor av barn var insamlade i väntan på vidare transport till någon hemskt ställe ... Tack och lov så fick min styvmors föräldrar veta vart hon blivit förd och de lyckades muta en vakt att smuggla ut henne. Så var det dags för nästa gömställe och så höll det på några år till. När hon äntligen kom hem var hennes pappa död och mamman blev aldrig glad igen. Vid tjugo års ålder emigrerade hon till USA där hon så småningom träffade min pappa och gifte sig med honom. Idag är hon 75 år och en mycket trevlig bekantskap.

31 augusti 2009

Det där med rymden ...

Allvarligt talat – HUR intressant är det egentligen att en svensk snubbe – Fuglesang – är uppe i rymden och känner sig viktlös? På en skala mellan ett och tio skulle jag säga ett, eller ännu hellre zero. Det har åkts till rymden sedan 1969, dvs i 40 år, så det är ju inte en världsnyhet direkt. Dessutom är de ju inte ens på Månen (!) utan bara några mil utanför Jorden.
Att Fuglesang är Sveriges första – och enda – astronaut har vi ju – jizuz – fått höra ett tag nu!

Det var då ett väldans tjatande.
Gäsp.

30 augusti 2009

Ruffhäxans tid är förbi

Då var detta 50-årsfirande över. Nu har vi även seglat färdigt och tur är väl det! Om jag hade vetat att kojerna var ca 30 cm breda och omöjliga att öht vända sig i, att en av två fotogenlågor i köket inte gick att tända, att toan var i stort sett oanvändbar och att båten inte städats sen 1977 hade jag kanske hyrt den där Bavaria 34:an för 17 000 kr trots allt. Vi sålde vår segelbåt för ca sex-sju år sedan och jag tyckte det var skönt då. Den känslan har INTE gått över.
Ingen mer segelbåt ever.
Nå. Nu väntar vanlig vardag och förhoppningsvis inga fler stora bemärkelsedagar på ett bra tag. Jag har redan bestämt mig för att nästa gång någon närstående fyller jämnt (tyvärr jag själv om ca två år) så är det rymning som gäller.

26 augusti 2009

Färdigt! Maten är uppäten, spriten slut och gästerna har gått hem. Tyvärr gjorde ingen bort sig, det enda drastiska som hände var att grannens båt nästan sjönk och det var den grannen som transporterade våra gäster fram och tillbaka över sjön ... men ingen drunknade. Nu väntar fyra dagars segling i lånad båt. Gratis är gott!

Skepp o´hoj!

25 augusti 2009

Fyll år nån gång då!

Räkorna är skalade, grunden till smörgåstårtorna fixade, laxen gravad (igår) och vänd på otaliga gånger, sikrommen på upptining, bubbelvinet på kylning, de röda rosorna står i skafferiet och presenten ligger redo till i morgon bitti.
Nu kan han få fylla 50 så mycket han bara orkar.

24 augusti 2009

Proppfull kyl

Idag var det stora handla-dagen. Eftersom sambon inte är invigd i födelsedagsplanerna var det bara att åka och handla mat och bubbel och sedan bära, dra, släpa och köra eländet från affären till båten, bära ner det i båten, köra över vattnet, bära upp det ur båten, gå och hämta skottkärran och dra hem skiten.
Nu har jag gravat en fet lax och i övrigt så är kylskåpet så fullt att karln nu kommer att fatta att vi kommer att få gäster på onsdag ...

23 augusti 2009

Snacka om loser ...

Är det någon som kan förklara varför vi kvinnor gör som vi gör? När jag fyllde 50 funderade jag länge på om jag skulle ha fest eller inte. När jag väl bestämt mig för att ha fest ordnade jag den också. Lagade maten, handlade, pyntade etc. Visserligen fick jag väl handräckning av sambon, men JAG genomförde skiten. Nu fyller sambon 50 i veckan som kommer. När han väl bestämt sig för om han skulle ha fest eller inte - tog JAG över fixandet. Tog ledigt från jobbet och roddar nu som bäst.

Fatta vilken loser man är.
Namnet är KVINNA.

22 augusti 2009

Bye, bye!

Idag annonserar en av mina favoritbloggar (och faktiskt den som både inspirerade och hjälpte mig att börja blogga) att hon lägger ner sin blogg. Ja, hon uttrycker det inte riktigt så, men hon säger att det ska bli ett lååååångt uppehåll. Hon lider just nu av sömnbrist (hennes bebis på 6 månader kan ha något med det hela att göra) och säger att bloggen är full av damm, lågtryck och för lite fluff.
Jaja, livet går vidare. Det var roligt så länge det varade, och tänk för Guds skull inte på oss, dvs dina fans!!! En annan favoritblogg hotar med att flytta sin blogg till en tidning. Då lägger jag ner henne också.

Iaf. Ev. Tom. Ifa. Ifö. Bla. Etc. Osv ...

21 augusti 2009

Jag och prinsessan

Häromdagen var jag ute och åt lunch med en vän. Vi satt och åt våra goda omeletter och talade om ditten och datten när jag såg att min vän plötsligt förlorade fokus och började flacka med blicken liksom bakom mig. Jag hann tänka att hon hade ledsnat på sällskapet då hon plötsligt böjde sig fram och väste i mitt öra: "VÄND DIG INTE OM, men jag tror att det är PRINSESSAN MADELEINE som sitter bakom dig!" Jag fick verkligen tvinga mig själv att inte kolla över axeln, men som tur var skulle jag en liten stund senare hämta kaffe.
Och ja visst var det lilla blonda sessan, stöpt i en särskild östermalmsform, bestående av tighta märkesjeans, guldsandaletter, någon liten piffsig topp, en lagom klädsam brunbränna och långt, blont hår i en hyfsat stram hästsvans. Och visst ja, de stora solglasögonen på huvudet som ett sorts hårband.
Vi har blivit bästisar nu, jag och Madde.

18 augusti 2009

Snyft, Sommar är slut

Observera nu alla ni som studsar inför detta trista faktum, jag sa Sommar, inte sommaren! Dvs radioprogrammet Sommar. Iofs innebär det att sommaren oåterkallerligen lider mot sitt slut men än är det några dagar kvar, eller hur?
Jag älskar att lyssna på Sommar och i år var inget undantag. Min tio-i-topp-lista (jag har förstås inte lyssnat på alla) ser ut som följer:

Morgan Alling
Nour El-Refai
Kristian Luuk
Nahid Persson Sarvestani
Erika Bjerström
Sofia Jannok
Malin Sävstam
Petra Mede
Peter Englund
Herman Lindqvist

Vilka var era favvisar?

17 augusti 2009

Långtbortistan

Idag har jag kört mil efter mil till en för mig helt okänd plats i universum. Den enda hjälpen jag hade var Eniros utskrivna färdbeskrivning. Jag tillhör den där kategorin folk som kör vilse så fort jag har kommit runt kvarteret, och i dag skulle jag alltså köra från typ Mörby ända till en fullständigt okänd adress någonstans kring Årsta havsbad! Som ni förstår pratar vi MIL här.
Döm om min ENORMA förvåning då jag – i princip – körde rakt på huset jag skulle till.
Ni fattar inte hur stort detta är.
Jag befinner mig nästan fortfarande i CHOCK (flera timmar efter hemkomst).

50 år coming up

Nästa vecka fyller sambon 50 år. Det har förstås varit mycket dividerande hit och dit om han skulle ha en stor fest, men till sist bestämde han sig för att inte ha en dito. Tack och lov säger jag. Med tanke på att hans släkt befinner sig i Götet och vi på en ö i Stockholms skärgård.
Ni fattar: LOGISTIKEN! Ö= släpa all mat, släpa dryck, hämta människor i båt, köra tillbaka alla i båt och däremellan förpläga och härbärgerar dem ... i ett gästrum och två ofärdiga bodar! Och släkten består av många människor, inte minst ett antal gamlingar.
Så nu var det då upp till mitt lilla huvud att planera denna stora dag. Och det gör jag nu som bäst. Hua!
Mer kan jag inte säga av sekretesskäl just nu.

Bilden visar sambons favorittårta: Schwartzwald. Kan denna bakas månne?
Hua igen.

16 augusti 2009

Bloggande är osexigt

Det här med att blogga är f-n i mig överskattat. Antingen är man lite litterär och berättar initierat vilka böcker alternativt manus man håller på med. Eller så viker man ut sin man och sitt samliv i någon sorts halvkväden visa, men liiiite vågat för att det ska vara läsvärt. Eller så babblar man på om sin gravida mage, alternativt sin unge eller som i mitt fall något barnbarn eller något om äpplena eller något annat lika trist.
GÄSP.
Hur ospännade och osexigt som helst.
Tänk om man vågade sig på att berätta sanningen?
Se den i vitögat liksom.
Då, då skulle det vara något att hänga i julgranen.
Gäsp.

15 augusti 2009

Skrot-Nisse

Min sambo älskar att samla på prylar. Och då menar jag i stort sett vilka prylar som helst: gamla servetter, frimärken, verktyg, trasiga möbler av olika slag som fd grannar har kasserat vid sin flytt, gamla repiga vattenkannor utan tratt, buckliga fendrar OCH SÅ VIDARE ... I dag har vi varit på tippen med gammalt byggavfall men tror ni att jag fick slänga allt det jag ville? Nä. Varje liten pryl skulle först granskas med hököga och lupp av sambon. Sen vidtog en "livlig" diskussion:
Jag: "Släng den där gamla grejen för i h-e! Jag står inte ut med alla dessa högar med skit på tomten, i huset och överallt!"
Sambon: "Men jag behöver den när jag ska limma fast stuprören, alt. lägga takpapp på vedboden, alt. plasta båten, alt. svetsa en grej, alt. bygga en flärp!"
Jag: "Jag står inte ut, jag står inte ut." Sliter mitt hår, rusar in i huset och häller desperat i mig en konjak.
Nu har friden åter lagt sig, middagen är uppäten, vinet urdrucket och sambon ler förbindligt ... till nästa gång.

14 augusti 2009

Monas FETPURJO

En till mig inte oerhört närstående bloggare, myntade i dag ett begrepp som jag nu har sugit på hela dagen – FETPURJO.
Vad sägs om den? Cooool säger jag!

Är det inte äpplen så är det purjolök.
Växt som växt.

13 augusti 2009

Äpplena och jag ...

När vi köpte den här tomten för ungefär tre år sedan och bestämde oss för att bygga ett hus på nämnda tomt var jag helt förundrad över den fina äppellunden och alla bärbuskar etc! 9 äppelträd, 1 gigantiskt päronträd, 5 svarta vinbärsbuskar, 1 röd vinbärsbuske och 4 krusbärsbuskar. Jag drömde om att döpa tomteländet till nåt i stil med Äppelbo eller något annat lika töntigt romantiskt.

Ni fattar vilken okunnig, imbecill människa jag var! Inte kunde jag i min vildaste fantasi ANA att jag skulle få äppelskördar som slår Kivik med hästlängder! Första året var det inte så mycket frukt, vilket visade sig vara byggjobbarna som käkade upp rubb och stubb!

Kära snickare, KOM TILLBAKA, alla byggfel är förlåtna!
För snart, snart så kommer alla dessa tusentals äpplen att dundra ner på vår gräsmatta och orsaka stor gråt och tandagnisslan från sambon som ÄLSKAR äppelmos: "Kan vi inte göra äppelmos, vi har ju en så bra beredare?" Själv är jag helt kallsinnig till sådana påfund eftersom jag 1: Avskyr att plocka äpplen, 2: Avskyr att stå i köket en hel dag eller flera för att göra ÄCKLIGT äppelmos.
3: Vill nån byta bostad som har ett hysat nybyggt hus utan fruktträd?