Idag stavar vi till S.E.M.E.S.T.E.R. Säg efter mig: Se-mes-ter. 
Läste idag att undersökningar om hur ofta vi skrattar visar att femåringar skrattar ca 400 gånger om dagen, sexåringar ca 300 gånger varje dag – och vuxna 15 gånger per dag. 
Nu är det nedräkning till semestern. Ganska lugnt på jobbet, men trots allt finns det något att göra hela tiden. Om man bortser från att jag ska göra fotvård imorgon förmiddag förstås ... Gillar att ha snygga fötter på semestern när man går i sandaler mest hela tiden. Och skönt att få bort alla hårda tanter-kanter ... är väl någon slags kärringvarning på att göra fotvård antar jag?
Idag har vi åkt till Furusund och kollat på denna båt. Det är nämligen en sån vi är sugna på. Ganska stor hytt, 2 kojer, stort fördäck som rymmer mycket och ganska hög fart om man får för sig att åka ut till yttersta havsbandet för att njuta en liten stund. Vi har sett på ett flertal likadana båtar och alla är tyvärr så misskötta att vi tvekar. Visserligen är de från 80-talet men folk som har sådana här båtar verkar sätta en ära i att ge f-n i att tvätta, sätta fast elkablar, polera, ta upp på vintern, serva motorn, och därför ser de ut som själva katastrofen. Vi har iaf prutat på priset - och just nu funderar säljaren på om "frugan" hans kan gå med på vårt bud. Vi har prutat och krävt städning ombord.
Lätt bakis (whisky mitt i natten med grannarna - hur smart får man vara?) befinner jag mig idag mestadels halvliggande i soffan framför tv:n. Sambon likaså. Han väljer program och vi fastnar i något som heter Deadliest catch eller nåt sånt. Programmet är någon sorts amerikansk dokumentär om de supertuffa machofiskare som fiskar krabbor i Berings hav i storm och mörker och iskyla. Här är det hårda bananer som gäller, och är någon ny och klagar det minsta eller får ett sår eller något så tråkas och hånas denne stackare genast grovt och skoningslöst. Männen har armar som boaormar och tatueringar över alla delar som är synliga. Vilken miljö! En båt var tvungen att gå iland på ett ställe som heter Dutch harbour för att de fått in ett rep i propellerna som de var tvungna att dyka ner och skära loss ... i elva minusgrader ...
Oj, oj, oj. Jag har just SLUKAT Karin Alvtegens nya bok, En sannolik historia och jag kan bara sucka av hänförelse. FAAAN att den tog slut så fort! Jag tycker väldigt mycket om alla hennes böcker, men den här är hennes absolut bästa. Hon berättar en historia om några vilsna människor som hon gestaltar med en sådan ömhet och närhet så att det känns som om de har blivit mina bästa vänner. Fem människor står i fokus: Helena som sedan tre år driver ett litet landsortshotell i Norrland, hennes dotter Emilie som är djupt olycklig, eftersom hon helst vill flytta till sin pappa som nyligen lämnat Helena och flyttat tillbaka till Stockholm. Anders som är tillfällig hotellgäst på hotellet och som hamnat där pga av ett självmordsförsök, Verner, byns unikum, som har oanade förmågor och insikter och sist men inte minst Helenas granne och barndomsvän Anna-Karin, en förbittrad och trångsynt kvinna som aldrig brytt sig om att försöka förstå någon utanför sig eget ego. 
Igår kväll var jag på mitt livs första yoga-pass ever. En kvinna som bor på min lilla ö ger gratis pass hela sommaren på vår gemensamma loge. Igår var tredje gången. Har ni någonsin stått i position stående hund hundraelva gånger med ett halvläkt ryggskott? Det var en ny erfarenhet vill jag lova. Eller testat solhälsningen? Eller liggande barnet? Som gammal Svettis & Friskis-medlem var detta ett helt nytt rörelsemönster. Det ser ganska lätt och lugnt ut, men satan i gatan vad jobbiga vissa övningar är! Men ganska kul ändå faktiskt.
Redan klockan sju när jag stod och väntade på färjan (den här bilden är autentisk men inte från imorse, då fanns inga moln tyvärr) var det så varmt att jag kände svetten bryta fram på min panna. Tropiskt på något vis ...
Detta är Bauhaus i Bromma sista air-condition-apparat. Den sålde de till oss till ett grymt extrapris eftersom det var förra årets modell. Vi shoppade den för ca 1,5 timme sedan, och nu är den installerad i badrummet som angränsar till vårt sovrum. Efter att ha stått på i ca 30 minuter så är det"bara" 25 grader varmt i sovrummet. I resten av huset är det ca 30. Ser fram emot att sova i typ 20 grader i natt!
I måndags kom yngsta dottern med två huliganer i släptåg. Hon erbjöd sig att komma och hjälpa mig med lånehunden eftersom jag har ryggskott och det är ju så gulligt att man blir tårögd. I två dygn har jag nu fått helt fantastisk "hjälp": 
Nu har jag återhämtat mig lite från det hemska ryggskott jag ådrog mig på Kreta. Allt där är förvisso helt fantastiskt - utom sängarna. De är hårda som sten och det klarar inte mina svaga höfter och ömma lilla rygg. Så sista eftermiddagen sa det PANG! och där jag låg jag som en skalbagge på rygg och fäktade med armar och ben ... missade allas uppläsningar och uppträdanden och avslutningsmiddagen tack vare denna tråkiga kroppsdel som för övrigt fortfarande protesterar å det högljuddaste vid minsta rörelse. Var hos en naprapat i fredags som inte direkt gjorde det bättre, snarare sämre ...
