30 april 2009
Ha ha ha
I söndags sparkade jag in lilltån i en dörr och sedan blev tån långsamt blåare och blåare ju längre dagen led. Jag blev minst sagt bekymrad, dels eftersom det är trist att ha ont, dels eftersom det blev ett j-a haltande ner till båten men mest av allt för att vi startade en ny stegräkningstävling på jobbet i tisdags!!! Den hade jag verkligen spetsat in mig på ... kanske vinna ... hmmm ... Men döm om min stora glädje när jag idag knappt alls är blå och har lyckats stavpromenera runt ön igen!! Jippiieee!!! Min tå är nog inte alls bruten! Lite tillstukad bara ...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja, det är intressant detdär. Har man ont i en tå eller ett lillfinger så påverkar det hela kroppen. Alla små delar är så viktiga.
Skönt att du kan gå nu - men vila ett tag till det kanske är bäst. Hoppas grisen smakade....KRAM S
Skicka en kommentar