15 februari 2011

Några minnesbilder från 50-talets Sveavägen

Jag är nog sex år. Det är en solig eftermiddag i maj och barnen i kvarteret är ute på sina respektive gårdar som gränsar till varandra. Jag och min granne och kompis Ingela hoppar hopprep. På varje gård står ett stinkande skjul där man kastar soporna. På den tiden fick sopgubbarna ta sig in i de öppna (!) portarna och traska ut på gårdarna och hämta sopor. Vi barn bryr oss inte om lukten, vi är vana. Vi leker och klättrar, hoppar hage och bollar gris tills våra mammor (aldrig pappor) hänger ut genom fönstren och ropar: "Kom in och ät!" Middagen bestod av lever (om man hade riktig otur), köttbullar eller möjligen fläsk och bruna bönor. Om jag inte åt upp maten fick jag sitta kvar vid bordet tills jag hade ätit upp. Jag glömmer aldrig de där kalla, sega köttbitarna som jag aldrig lyckades tugga. Blääk. På lördagsmorgnarna lyssnade jag på Karusellen och Nicke lilltroll på vår stora radiogrammofon. Tv fanns ingen ännu. Tror vi köpte tv 1959 eller året därpå. Jag går i kindergarten på dagarna. När vi ska gå ut i parken är vi säkert 20 barn som går på led efter fröken, varje unge håller i en knut och gud nåde den som släpper taget ... Jag är klädd i en vid, vit- och rödrandig välstruken bomullsklänning, vita knästrumpor och skor med slejf. Kanske har jag en beige jacka i något lite nylonaktigt material. På eftermiddagen när jag kommer hem får jag i uppdrag att gå ner till mjölkaffären, som ligger i bottenvåningen på vårt hus, och köpa mjölk. Mjölkflaskorna är av brunt glas och har en liten silverhatt i någon tunn metall. Den måste man trycka ner tummen i så det bildas en grop för att kunna öppna. Några år senare kommer den första trekantiga tetran. Jag har för mig att den var vit och orange. Innan jag går och lägger mig på kvällen försöker jag ljuda mig igenom några rader ur Pippi Långstrump. Jag håller på och lära mig läsa med hjälp av Ingela som är ett år äldre och har börjat skolan ...

6 kommentarer:

nillas liv på pinnen sa...

Okej, nu blev jag nostalgisk! Vi gick också i lång rad efter fröken och höll i ögglor på ett rep. Det var spöstraff för de som släppte taget...

Maj Korner sa...

Härligt!

Det måste varit speciellt att leka på en gård, jag är inte uppvuxen i central stan så för mig har det ett romantiskt skimmer. Tänker raskt bort soptunnorna.

Mjölkflaskorna ja. Minns du att det fanns V-mjölk? Jag vet inte vad som var speciellt, var den extra fet kanske? Den hade iaf ett rött streck över sin kapsyl.

Mika sa...

Det låter så levande. Man ser det framför sig.
Säg till om du ska skriva en bok om det. Jag illustrerar med glädje!

...förresten. Historien om göteborgaren som övergav dig för västkusten låter också spännande.

Magica de Hex sa...

Nilla: DEt var pli på oss på den tiden, men vet inte om jag skulle vilja ha tillbaka den kadaverdiciplinen.
Maj: Just det ja, det hade jag glömt. V-mjölk var extra fet och v:et stod för vitaminer!
Mika: Tvärtom, han övergav västkusten till förmån för mig!

Susanna sa...

Åhh, jag vill höra mer.....du skriver mycket bra/Kram

Mika sa...

Läste jag så fel... hm... jamen det låter som en mycket roligare historia. Fast kanske tråkigare också. Jag tror man behöver lite smärta och hjärta...