14 april 2008
Boktjuven
Jag har just läst ut en väldigt annorlunda och speciell bok, som är väldigt bra. Det är döden som är jag-berättare, ett grepp som först känns lite märkligt, tills man förstår att det är just döden som pratar, vilket tar ett par kapitel. Det låter som en humoristisk bok, och det är visserligen en ironisk och ibland raljerande ton i boken, men den är långt ifrån en humorbok. Bokens huvudperson är Liesel, 10 år, och det är hon som kallas Boktjuven. Året är 1939 och landet de befinner sig i är Tyskland. Lisel sitter på ett tåg med sin mamma och lillebror och alla tre är fattiga och utmärglade. Lisel och hennes bror Werner ska placeras i fosterhem, vart mamman ska ta vägen framgår inte. Orsaken till deras flykt verkar vara att pappan är stämplad som kommunist. Men Werner kommer aldrig fram, han dör på tåget och begravs i all hast på en närbelägen kyrkogård, innan Lisel och mamman fortsätter resan. Det är på kyrkogården som Lisels bana som boktjuv börjar. Dödgrävaren tappar nämligen sin bok Dödgrävarens handbok, och Lisel stjäl den snabbt, dels som en påminnelse om hennes älskade brors död och för att hon så gärna vill lära sig att läsa. Så småningom hamnar Lisel i en märklig familj med mamma Rosa och pappa Hans. De har vuxna barn som flugit ur boet, och tar sig nu an Lisel. Rosa svär som en borstbindare, har hårda nypor och sträng röst men under all denna fernissa klappar ett varmt hjärta. Pappa Hans spelar dragspel och har ett milt och kärleksfullt sinnelag. Och där börjar egentligen den riktiga historien. Lisel börjar skolan, har hemska mardrömmar om sin döda bror, natt efter natt, lär sig att läsa (tack vare pappa Hans nattliga lektioner ur Dödgrävarens handbok som de läser och skriver av på källarens vitklakade väggar) och får en bästa vän som kommer att betyda mycket, grannpojken Rudy. Och mycket händer de närmaste tre åren, det myllrar av liv, vi möter grannar och skolkamrater, men navet kretsar kring Lisel och hennes udda familj: de gömmer en jude i källaren, Lisel blir bra på att stjäla böcker och Rudy får aldrig den kyss han så hett eftertraktar av Lisel, hon lyckas undkomma Döden tre gånger alltmedan Hitlers hantlangare kommer närmare och närmare ... Bokens tre teman är Döden, litteratur och färger och den är myllrande rik, sorglig, rolig och absolut läsvärd! Jag rekommenderar den till alla över 10 år! Boktjuven har redan vunnit massor av priser, är skriven av den australiske författaren Markus Zusak och den utkommer på svenska i augusti 2008.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Oh så spännande tycker en flaskpostare och vill läsa redan nu såklart!
Ja det var verkligen en otippat bra bok, men aningen knepig också. Förlaget sätter 15+ på den men jag skulle nog säga 13+.
Skicka en kommentar