Veckans tema för Bokfemman är sagor

Jag älskar sagor! Folksagor, konstsagor och fantasy – som i allra högsta grad är sagor för lite äldre barn (typ sådana som jag).

Här citerar jag mig själv ur en krönika i Barnposten: "Jag tror att det är viktigt att vi berättar de här gamla sagorna för våra barn. Dels är de en del av vårt kulturarv och dels tror jag att barn behöver sagor. Visserligen är berättelserna ibland ganska otäcka, och vi vill ju gärna skydda våra barn från det som är ont. Men barn behöver verktyg för att bearbeta både det onda och det goda de möter i verkligheten. I sagans värld är det onda ofta symboliserat av en jätte, ett troll eller en häxa. Och som vi alla vet vinner det goda alltid till sist, och däri ligger själva poängen! Barnet identifierar sig alltid med hjälten. De är med och utstår alla hans eller hennes prövningar och står till sist som segrare tillsammans.
Så här uttrycker den kända sagoforskaren Bruno Bettelheim det i sin bok Sagans förtrollade värld: ”Barnet väljer inte så mycket med tanke på vad som är rätt och orätt, utan mer utifrån sympati och antipati. Ju enklare och rättframmare en god gestalt är, desto lättare har barnet att identifiera sig med den och avvisa den onda.”

Jag har många sagofavoriter, här kommer fem av dem:

Elddonet av H. C. Andersen
Från himmelens topp till havets botten av Martin Widmark
Saga och meningen med livet av Ulf Stark
Mästerkatten i stövlar av Charles Perrault
Sagan om Ringen av J. R. R. Tolkien