
Den äldsta huliganen (17) har alltid väldigt bråttom med allting. Med skolan är det mest sås, men när det gäller fest, coola prylar och märkeskläder är han på G supersnabbt. Idag ringde hans väna mor och kollade med mig om jag kunde tänka mig att ge nämnda huligan en julklapp redan nu. I klarspråk: ge honom 700 spänn så han kunde köpa den där skjortan han så förtvivlat gärna ville ha.
Och dum som jag är så sa jag förstås ja.
Vi kanske inte ens lever på julafton, vem vet.
5 kommentarer:
Men precis! Man vet inte när man dör och first things first.
Lätt att åka dit...
Nä, man kanske inte lever imorgon - who knows! Hoppas att han blev glad för skjortan fy f-n vad dyrt.....Kram S
En skjorta är ändå en skjorta visst?
Susanna: Visst är det dyrt! Men det duger ju inte med H & M!
Miss upsey: Hur menar du då?
Skicka en kommentar