Mitt femtonåriga barnbarn har det inte så lätt just nu. Det enda han vill är att pussa flickor, hänga med kompisar och ignorera lärare. Det finns inte en enda hjärncell i hans skalle som säger honom att om han inte skärper sig så kommer det att gå honom illa. Alla hans stackars små grå har bytts ut mot HORMONER som har tagit hans kropp i besittning, närmare bestämt det manliga könshormonet testosteron. Stackars krake, han är helt i deras våld. Hans föräldrar är fullständigt förkrossade över hans förvandling från trevlig datanörd till hjärtekrossande fetsprisse. Allt gick mycket fort. När han inte fick spela dator så mycket han ville (vi pratar ett halvår sedan), så sålde han datorn och började ränna ute i stället.
Ljuva ungdom!
Det går väl över om ett par år.
Det enda min dotter beklagar just nu är att hon har fyra barn, don Juan är äldst. Några till är på rask frammarch mot tonårsträsket ...
4 kommentarer:
Det är underbart.....
Och de där testosteronförvirrade dataspelspojkarna försöker jag lära lite om litteratur och källkritik... Aldrig skaffa barn....Får räcka ed de på jobbet... hu...
Ja fast han är egentligen världens gulligaste och han kramas fortfarande och detta går väl över inom ett par år ...
aj då dom där hormonerna kan trassla till det... =)
Skicka en kommentar