Veckans bokfemma: Språk

Den här veckan utmanar Malin oss att välja ut fem böcker med bokens språk som fokus. Och visst är det viktigt att en bok är skriven med ett språk som är snyggt, speciellt eller särskiljer sig på något vis. Men jag tycker att det är svårt att välja ut böcker, jag väljer i stället författare som jag tycker har något extra i sitt sätt att uttrycka sig.

Joyce Carol Oates är ofta vansinnigt ordrik (inte minst i min favoritbok Blonde), men hon har också ett oerhört suggestivt språk och skriver nyansrikt med väl valda ord och meningsbyggnader.

Sonja Hartnett är en australisk ungdomsboksförfattare som har kommit ut med två böcker på svenska: Skuggan av den randiga vargen och Jag är djävulen. Hon skriver vackert, kort och koncist, ja, det är en fröjd att läsa hennes böcker! Recensenter har jämfört hennes språk och stilistiska förmåga med Dante, Dostojevski och William Blake.

Astrid Lindgren måste förstås vara med på den här listan för sin fantastiska språkliga förmåga och sin otroliga berättartalang.

Margaret Wild är (också!) en australisk författarinna, som skriver på ett väldigt speciellt sätt, i alla fall i Jinx som är skriven som en lång prosadikt, med så få ord som möjligt, så att de ord som finns där blir desto viktigare. Underbar och sorglig bok!

Scott Lynch har nyligen kommit ut med sin första bok på svenska: Locke Lamoras lögner som är ett svindlande äventyr och en av de läckraste historier jag läst på länge, där språk, miljö och historia vävts ihop så skickligt att man inte kan sluta läsa!