Det här med bloggande vareviga dag, hur kul är det egentligen? Ibland har man förstås något att säga som låter halvvettigt men för det mesta är det mest navelskåderi och gnäll egentligen ... Och ändå kan man inte riktigt låta bli. Är det en sorts självplågeri blandat med en dos narcissism*?(Och för övrigt – ett sådant här inlägg är ju bara ytterligare ett bevis på att man inte kan låta bli att förhäva sig).
*Narcissism, i modern psykologi betecknar narcissism en mer eller mindre abnorm böjelse för självbespegling, yttre eller inre - en förälskelse i den egna bilden, den egna personligheten. Narcissism utmärker sig för överdriven känsla av betydelse och överlägsenhet.
Källa: Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar