16 maj 2009

I går var det dags

I går gick festen med de gamla skolkamraterna av stapeln och jag kan bara säga att det blev en formidabel succé! Sällan har det skrattats, kramats, skrikits och nästan gråtits så mycket på en och samma kväll i den restaurangen:

" Nej men är det inte Gittan?! Du ser inte ut att ha blivit EN DAG äldre!"
"Tjena Uffe, du har verkligen lyckats behålla din ungdomliga profiiiiiiil!!"
"Hade du två barnbarn sa du, ja själv har jag begåvats med sex! Ja visst är det hääääärligt med ungar!"
"Verkligen god lax det här."
"Jasså du är i smyckesbranschen, det låter intressant."
"Är vinet redan slut?" Jaså, man får köpa mer i baren!"
"Är det någon som vet varför inte Clas är här?" "Kunde han inte komma loss från sitt viktiga uppdrag i Bryssel? Så synd, det hade varit kul att träffa sin gamla ungdomskärlek igen."
"Ska vi skaka loss en stund till tonerna av Credence? Ja, varför inte!"

Klockan var halv tre (Jag som ALDRIG pallar längre än möjligen till midnatt!) när jag äntligen åkte hem med taxi från den södra förorten till den norra för det facila priset av 660 riksdaler! Men det var det värt!

4 kommentarer:

Susanna sa...

Låter som en härlig återförening - 660:- jag tror att jag svimmar.....

Kram S

Magica de Hex sa...

Det tjänar väl du på dina aktieaffärer på en kvart!?

Susanna sa...

Ja, set har du rätt i men jag känner
mig prehistoric när det gäller priser!!

Speja sa...

Vad härligt att festen blev så härlig! Man blir så upplyft av sådant.