Jag följer ett antal bloggar varje dag och det som slår mig är att de roligaste och sorgligaste är de som berör mig mest. Bloggar är verkligen ett slags dagböcker, och väldigt många av inläggen påminner mig oerhört mycket om sådant jag själv skrev i mina dagböcker förr. Flera av bloggarna skriver verkligen inifrån, är seriösa, känsliga och lämnar ut sig på ett både hjärtskärande och fantastiskt vis. Jag tror inte jag skulle klara av att dela med mig fullt så mycket av mitt innersta, men det är ju underbart att några kan och vågar. Kanske är det en generationsfråga, många av dagens bloggare är kanske mellan 20-30 och jag är 50+.
Men det är något jag inte förstår: Hur kan sådana meningslösa personer som till exempel Blondinbella och Linda Rosing tjäna så mycket pengar på sina slätstrukna fjoll-bloggar? Kan någon förklara det för mig? Eller kan det faktiskt vara så att det är sådant som intresserar folk? Smink, krogliv, kändisar, vem som är ihop med vem, eller rent av vem som har gjort läppförstoring denna vecka?
Ja, inte vet jag. Ett spännande fenomen är bloggandet. En sorts "fame" i all enkelhet. Ett sätt att nå ut, att bli sedd och bekräftad kanske. Varför jag gör det själv vet jag inte ens. Men jag sa det ju just! Spegling!
Nu har jag iaf läst ut Nattfåk. Det är en bra, spännande och suggestiv bok – men båda mordens motiv är lite väl långsökta. Det blev jag besviken på. Boken får en 3:a på en 5-gradig skala.
Ja, ja.
3 kommentarer:
Det är väldigt många som läst den här boken och gett den riktigt bra teyg i bloggvärlden, man blir ju nyfiken.. Har avsatt tid under semestern i jul till att läsa sådant som bara är för mig och inte för jobbet så då kanske den slinker ner..
Det är den absolut värd! Nu ska jag ge mig på P. O. Enqvist självbiografi. Dvs när jag får privat lästid över nästa gång ...
Jag har också funderat kring varför vissa bloggar blir så oerhört haussade och jag blir lite nyfiken på Nattfåk (särskilt när du jämför den med Människohamn).
Skicka en kommentar