Igår stod jag vid Ikeas byte/återlämna-disk med ett berg av prylar som blev över efter att vi satt upp vårt nya kök. Bakom disken stod Ikea-gossen Jens, på sitt allra mest strålande humör. Min teori är att han bestämt sig för att bli Ikeas bästa och hurtigaste returhanterare i maj 2008. Följande dialog utspelade sig:
– Jaha ja, och här har vi fått lite över ser jag, ha ha. Ja nu är det ju tyvärr så att det har gått mer än 2 månader sedan köpet gjordes, så det kan inte bli några pengar tillbaka förstår du. Det blir till att nöja sig med ett tillgodokvitto förstår du, ha ha.
Nästa steg var att försöka förklara vilka små saker som fattades i paketen och som jag nu kommit för att komplettera köket med.
– Jaha ja, och nu behöver du några extra små vinklar till 80-lådan - ja ursäkta fikonspråket, vi pratar ju lite så här internt förstår du, ha ha, jaha, ha ha, dom finns tyvärr inte, då måste du köpa hela lådinsatsen nämligen. Ha ha ha.
I en timme och tio minuter stod jag framför Jens och log och log och log. Och han förklarade allt väldigt noggrant och ingående, (antagligen berorende på att alla som återlämnar saker på Ikea är efterblivna). Allt skulle sägas tre gånger, följt av ett ha ha.
Jag är normalt en kolerisk person, men nu kan jag lägga till min meritlista att jag - tack vare Jens - har fått en helt ny egenskap - ett UNDER av tålamod.
Och förresten - de där extra små vinklarna som jag fick i present av Jens (i ett jättepaket som jag släpade ut till min lilla ö) fanns inte en tillstymmelse till ...
2 kommentarer:
Jag är stolt över dig. Själv misstänker jag att hurtiga Jens hade fått mig att explodera i något skede som förmodligen hade inträffat efter sisådär 10 minuter.
Ja, faktiskt, jag gav mig själv ett stora A i uppförande.
Skicka en kommentar