Snäll nalle?

Nu ger sig sambon iväg på björnjakt långt uppe i de härjedalska skogarna. Åtta eller nio stora karlar samsas om en pytteliten jaktstuga utan el och rinnande vatten (bara massa våningssängar och en vedspis) i en vecka! På dagarna visar de varandra musklerna och går ut med bössan för att - förhoppningsvis - skjuta en nallebjörn! Vad kan det vara för mekanismer som får alla dessa män (plus alla andra män som jagar världen över) att utsätta sig, dels för detta boende och dels för den stora faran som ett möte med en björn måste innebära? Till saken hör att jaktlaget har hållit på med detta i åratal men har - hittills tack och lov - inte lyckats skjuta någon nalle (till deras egen stora sorg). Och inte nog med det, en månad senare ger sig samma gäng upp till samma stuga ytterligare en vecka och pangar älgar! Det brukar gå bättre. För två år sedan kom sambon hem med 70 kg älgkött! Så snart är jag "jaktänka" en vecka och det är ju trevligt, fast aningen nervöst med tanke på vad nallarna kan tänkas hitta på om de blir överrumplade ...