Vilken mardröm!

Drömde i natt att jag och en man (oklart om det var min fd eller nuvarande ... vad säger det?) i en stuga där en björn strök omkring utanför. Den kom närmare och närmare och till sist försökte den bryta sig in! Det sista jag kommer ihåg - innan jag vaknade helt svettig - är att björnen hade lyckats slå in en av sina ramar och viftade med sina långa klor för att få bättre fäste för att riva hela dörren ... FY vad läskigt det var!!
Någon som har en tolkning av detta??

Gulliga och hungriga får

Dagen har ägnats åt ett besök på Överjärva gård medels tre huliganer och en huliganmamma. Det har klappats får, ridits på ponny, ätits oerhörda mängder glass, och klappat några får till. Solen sken och barnen var i stort sett glada.
Najs.

Världens godaste sallad

Vill bara visa er en bild på salladen jag bjöd mina tjejkompisar på igår kväll: Sallad med kräftstjärtar, bulgur, avokado, melon och mangoyoghurt ur kokboken Sallader med arom.
SJUKT GOD!
Det var första gången jag gjorde den, men definitivt inte den sista.
MUMSICH! Alla var LYRISKA!

Förkyld så in i vassen

Snorar och småhostar sedan ett par dagar. Känner mig tjock i huvudet och har svid i näsan och halsen. Det till och med småpiper och susar i öronen! Usch! Nu ska jag jobba några timmar eftersom det är hysteriskt mycket på jobbet. Sambon är bortrest så den här dagen kan jag ägna åt att tycka synd om mig i allsköns ensamhet.
Mao blev detta inlägg vare sig sexigt eller intressant!

Jag är Muminpappan!

Nu finns det ett kul quiz på Barnens Bokklubbs hemsida! Klicka på bilden av Mumingänget här bredvid och se vem du är!

Jag blev Muminpappan:

Du är mest lik Muminpappan. Han är en romantiker som ofta drömmer om vilda äventyr. Muminpappan är väldigt händig. Han har till exempel byggt hela Muminhuset alldeles själv. Och så är han bra på att skriva. Han har skrivit en bok om sina bravader i ungdomen. När Muminpappan var liten bodde han på barnhem, men nu bor han med sin familj i Mumindalen.

Mera shopping

Eftersom jag nu blivit så HIMLA smal så har jag inga byxor som passar längre (jo, ett par blåjeans och ett par vida, svarta fin-vinterbyxor). Jag ska ju gå ner ca 4-5 kg till så egentligen borde jag inte köpa några brallor nu, men vad göra? Kan ju inte gå i tunika och leggings varenda dag ... Jag har ju egentligen ALDRIG kjol utom på högsommaren när det är så varmt så att man kan gå barbent.
Hur det nu var så köpte jag iaf ett par tunna svarta sommarbyxor och en vit t-shirt med stora svarta prickar (som jag bara inte kunde motstå ... älskar prickigt!) idag.

Härligt att ha ett par byxor igen!

Jag lever!

Nu är det åter tyst och lugnt och di små har återvänt till de sina. Det har varit livat i luckan ska jag säga: alla fyra ungarna + hund badade i timmar igår. Ja, BADADE. Det kan knappt ha varit mer än 12-13 grader ... men det hindrade ingen unge. Sen åts det godis, gungade, gungade och lekte, lekte. Ja jösses, tänk om man hade en bråkdel av all den energin! Allt avlöpte väl, ingen slog sig alltför allvarligt och vi hade kul.
Nu är jag dock ganska färdig ... En lite virre och sen tudden ...

Ps.
Den lilla rödhåriga studerar en mask på bilden!

Olika sorters kottar ...

Laddar upp med ett glas rödvin inför morgondagens huligananhopning. Dels kommer två av min egen avkomma (dvs en rödhårig 3-åring och en blond 10-årig ängel) - men inte nog med det! Dessutom kommer en annan blond 10-årig ängel och ytterligare en LIKA RÖDHÅRIG 8-årig huligan. De två sistnämnda hör till min syster och det är första gången som de ska – både vara här själva och sova över! Sambon är förpassad till gästrummet i källaren och själv ska jag sova tillsammans med mina småttingar medan syrrans kommer att äntra en extra bred luftmadrass på golvet bredvid. Planen är att jag och den lille rödtoppen (kanske vill den andre rödtoppen också?)ska gå på kottplockningsrunda. Eftersom han är djurgalen har jag bestämt att vi ska leka "old times" och först plocka massa kottar och sedan medelst tändstickor tillverka olika sorters kottkor, kottgrisar och andra typer av kottdjur ...

Det blir nog en spännande och lärorik dag, eller vad tror ni? Middagen är också förbeställd: tacos, läsk, glasspinnar, lördagsgodis som sedan avslutas med en lång och bra saga. Sambon ser redan fram emot att få läsk till middagen imorgon!

HILFE!

Shopping åt alla håll

På lunchen i dag: Nya vårskor inhandlade!
I kväll: Båt såld!
Båda sakerna klarade jag av själv.
Inga problem.

10 tappade

10 kg. 10 kg. 10 kg. TIO KILO för guds skull!

Fattar ni? Jag har gått ner 10 kg. På 4 månader. Fy faaaan vad bra jag är. Och snygg. I en pappkasse ligger 5 par byxor som jag aldrig mer vill se röken av. Dem ska jag skänka till Myrorna snarast möjligt.

Nån som har lust att bli min personal shopper? Om 4 kg vänner. Då är det jag som kliver in på NK och TOKSHOPPAR.
Kosta vad det kosta vill.

Hett tips

Gör inte som jag:
Skrapade ur kärnorna på den röda chilin med fingrarna och torkade sedan intensivt bort snordroppen som började rinna ut ur näsan.
Nu BRINNER jag utan h-e.
Med soppan blir nog god.

Never ending bod

När vi byggde vårt fina hus, bygget startade sommaren 2007, så byggdes det även en väldigt fin bod/gäststuga på 15 kvadrat. I maj för två år sedan flyttade vi in i vårt hus, och då var det dags att ta itu med boden. Snickaren kom tillbaka sommaren 2008 och satte råspont i taket och på väggarna, och samtidigt drog sambon elen (han kan sånt). Vi hade en stor 10-liters färgburk med vit färg över från taken så jag satte igång och måla. Och måla. Och måla. Och måla. När ungefär en strykning återstod började sambon kolla alla sladdarna till elen och upptäckte att något var in i h-e FEL. Ack NEJ! Han blev tvungen att bryta upp hela taket. Ok, inget att göra åt. Taket bröts upp och elen drogs om och sen blev det vinter och det gick inte att göra mer. Förra sommaren var vi så trötta på allt byggande att vi i princip inte gjorde någonting alls. Men så på höstkanten tog vi tag i boden och skulle måla klar eländet. Döm om vår stora FÖRTVIVLAN när vi hade målat en omgång och upptäckte att färgen inte längre var vit, den var gulbeige. Färgen hade ändrat nyans över vintern, trots att den stått inomhus! Och så blev det vinter ...
Förra veckan tog jag den dåliga färgen och åkte till färgaffären för att klaga. Vi har köpt färg i samma affär hela bygget igenom, för en sisådär 50-60 000 kr. Jag tänkte att han bjuder oss på ny färg. Men icke! Jag fick en 3-liters burk av tre. Hmmm ...
Och igår mina vänner, igår så målade jag om taket, 2 gånger. Och nu är det VITT. Halleluja! Och nu ska jag måla väggarna. Och sen vill jag aldrig höra talas om den där boden något mer. Den ska bara fungera. (Men det förstås, sambon har inte lagt innergolvet ännu ... mycket kan ännu gå fel ...)

Inte avvand än ...

Svårt det här med bloggandet. Svårt att hålla på, svårt att låta bli. Nu när jag läst era bloggar så måste jag ju skriva lite själv. Är ledig idag och har just ägnat mig åt att läsa massa bloggar förstås - bl a Nillas inlägg om att vara eller inte vara sockerberoende. Hon hade bestämt sig för att sluta äta socker i en månad, trodde inte att hon skulle klara det, men har nu trots allt lyckats. Dagens fundering handlar om hon ska börja äta godis igen eller inte. Och hon är inte ens sugen längre! Varför ska man då börja igen?
Jag slutade röka för sådär tio år sedan och jag vill för mitt liv ALDRIG börja igen! Nu när jag har plockat hem en del saker från min mammas dödsbo och känner hur hemskt de stinker (hon rökte som en borstbindare) så blir jag superäcklad! När jag häromdagen hamnade bredvid en rökare på en tågperrong utomhus var jag tvungen att flytta mig långt därifrån eftersom det luktade för jäkligt!
Men åter till SOCKRET. Man blir snabbt beroende av socker. Jag bantar nu sedan 4 månader (går lättare upp i vikt när man inte röker förvisso) och har under den tiden knappt ätit något sött (mer än frukt), men ibland då godissuget blir för starkt tar jag en eller två bitar mörk choklad. Det räcker faktiskt.
Men Nilla verkar vilja ha någon last, och då kan ju sockret vara en sådan. Annars kan hon ju alltid börja knyppla ... eller kanske lägga pärlplattor?

Orka?

Trött på det mesta, bland annat på att blogga. Återkommer eventuellt vad det lider. Tjao!

Dinos en masse

Idag var det STOR huliganvarning när jag och två av di små ovan jorden stormade in på Naturhistoriska riksmuseet, dels för att kolla på alla dino-skelett och dels när vi bänkade oss på Cosmonova iförda 3D-glasögon för att beskåda dessa jättemonster från förr. Huliganerna KAN inte dämpa sina ivriga gälla röster, och det var säkert fler än en Cosmonovabesökare som suckade över dessa små ordningsstörare. Hur som helst så var det väldigt spännande med 3D! Flickorna suckade och stönade när monstren till synes tryckte upp sina fula trynen i deras söta mini-dito.
Väldigt bra museum det där. Kul och lärorikt. Måste ses!

Pladask!

Igår kväll: en rask och skön promenad runt vår lilla ö i sällskap med granne + hund + sambo. Småkyligt ute, handskar på, sköna gympadojjor ... och så PANG!!! TIMBER FALLING!!! Ett förrädiskt snöre på marken (ett sådant där snöre som sitter kring en tidningsbunt ni vet, det vill säga det har ingen ände ...) och jag föll som en fura.
Aj, aj, aj mina stackars knän och handflator! Blodvite på knäna, ett enormt blåmärke i ena handen och så ont i den att jag knappt kan lyfta kaffekoppen! Tack och lov att jag iaf hade handskar, annars hade händerna också varit blodiga slamsor ... (Obs! Lätt överdrift)
Visst är det synd om mig?

Ateisten och predikanten

Just nu sitter jag och dricker ett glas vin på en krog i Malmö. Jag har just genomfört en föreläsning om barns språkutveckling för ett gäng församlingsmedlemmar i bara ( ja, orten heter faktiskt så!). Phu! Alla utom en var mellan 60 och 80. Eller två kanske - prästen var omkring 50 och en mamma var i 40-årsåldern. Prästen var generös och vänlig och höll ett inlevelsefullt anförande för undertecknad om ortens mycket aktiva kulturklubb. Mitt föredrag var ett led i denna kulturella storsatsning. Alla tyckte att min föreläsning var otroligt intressant, kanske särskilt de pensionerade lärarinnorna som efteråt undehöll mig om allehanda historier om hur det gick till på den tiden då det hölls husförhör i stugorna, och nåde den stackars sate som då inte kunde läsa högt ur den heliga skriften!!! Jag känner mig faktiskt rörd över att man tagit ner lilla jag ända från storstadsmetropolen, betalat tåg och taxi, för att låta mig stå i en dryg timme och prata om barns språkutveckling. Jag kan bara hoppas att de rara tanterna och den coola prästen fick ut något av det! Förresten så var det faktiskt en man där också. Hej då bara!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mot Malmö

I morgon blir det spännande. Jag ska nämligen åka till Malmö och föreläsa för en FÖRSAMLING! Ja, det kanske inte är för själva församlingen direkt, men det är faktiskt en präst som har engagerat mig för denna föreläsning. Enligt denna präst är de mycket aktiva och engagerade i barns språkutveckling!! I högsta grad intressant.
I övrigt har jag sorg. Min super-bästa-redaktörs-kollega har sagt upp sig. SNYFT. Men, det är som de säger. En olycka kommer sällan ensam. Snart sex av sjutton som försvinner från jobbet.
Inte kul. Inte alls kul faktiskt.

Kyrkorapporten kommer om ett par dagar! Håll ut.

Det gäller att ta för sig

Småländsk ekorre hänger i krokig tass och stjäl de smaskiga solrosfröerna från de stackars småfåglarna. Men visst är den söt? Vi har haft en dejlig helg med brasa, krattning, skogspromenader, vin, grillat kött och allt detta i trevliga vänners lag.
Vad mer kan man begära?

Sambon stannade kvar för att i morgon bittida bege sig mot Falkenberg där han ska jobba hela veckan! GRÄSÄNKA till på fredag!

Hur var er valborg?