Förr eller senare exploderar jag

Hej på er (om det nu finns någon att säga hej till därute längre?)!
 
Jag tänkte faktiskt skärpa till mig och börja blogga lite igen, men nu kommer fokus att vara böcker, skrivande och fortsatt karriär ... men först en superkort uppdatering - den här våren har varit händelserik på många sätt:

• långresa till Sydamerika
• uppsagd på jobbet pga arbetsbrist
• och så var det dags att bryta lite ben igen (dock "bara" ett ben i foten denna gång)- gipset tas bort 1 juli ... (jag vägrar att tala om hur det gick till, men kan avslöja att jag bara var klumpigt)

I höst kommer jag försöka starta en ny karriär med min och Marias bok Börja skriva som snart blir ebok, i kombination med min egen skrivarkurs som är anpassad för unga mellan ca 11-15 år. Jag finns också med på Författarcentrum med min kurs - och kan anlitas via dem!

Har du några tips på någon/några som kan vara intresserade av att köpa en skrivarkurs till barn får du gärna kontakta mig på annika.nasiell@bredband.net.

Men nu över till en riktigt bra bok som jag läste igår - nämligen Förr eller senare exploderar jag av John Green. Han är en mästare på att skriva med ett slags mättat djup som är både innehållsrikt och humoristiskt. Låter det konstigt? Läs de här meningarna:

"...nätet som har ersatt hjärnan för din generation."
"Jag vill att den här lilla morotsrisotton ska bli en människa så att jag kan ta den med mig till Las Vegas och gifta mig med den."
"Det skulle vara ett privilegium att få hjärtat krossat av dig."

Underbart eller hur? Boken är välskriven, lättsam, konstärlig, djup och oerhört sorglig (obs! gråtvarning). Den handlar om två cancersjuka ungdomar som möts i en stödgrupp för - just cancersjuka ungdomar. De blir vansinnigt kära och ... nä, nu berättar jag inte mer, det är bättre att du läser boken genast. Det enda jag har att invända är att författrens formuleringskonst för det mesta är helt suverän, men några få gånger spårar den ur och blir krånglig. Men det kan man leva med.