Under stora delar av mitt liv har jag ansett mig ha för stort arsele. Jag har alltid avskytt att köpa byxor för det har varit så svårt att hitta snygga som sitter bra. Jag har nämligen en ganska smal midja och en gigantisk röv, som sagt. Men just nu, 12 kilo smalare, är den inte längre gigantisk. Iaf storleksmässigt, typ när jag provar kläder. Men fortfarande i mitt huvud. När jag vänder mig om och tittar på min baksida i spegeln känns den fortfarande väldigt stor även fast den matter of fact inte är det. Självbilden sitter alltså i huvudet och inte på baksidan av kroppen. Då var det klarlagt och fastlagt.
27 augusti 2010
My behind
Under stora delar av mitt liv har jag ansett mig ha för stort arsele. Jag har alltid avskytt att köpa byxor för det har varit så svårt att hitta snygga som sitter bra. Jag har nämligen en ganska smal midja och en gigantisk röv, som sagt. Men just nu, 12 kilo smalare, är den inte längre gigantisk. Iaf storleksmässigt, typ när jag provar kläder. Men fortfarande i mitt huvud. När jag vänder mig om och tittar på min baksida i spegeln känns den fortfarande väldigt stor även fast den matter of fact inte är det. Självbilden sitter alltså i huvudet och inte på baksidan av kroppen. Då var det klarlagt och fastlagt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det måste sitta i huvudet för inte sitter det på häcken i alla fall.
Och hur bär du dig åt för att byta bild? Tips emottages tacksamt!
Mariana: Det är ju det jag säger! DEt sitter i skallen.
Maj: Menar du mitt foto eller bilderna jag har till inläggen?
Saken är den att man aldrig är nöjd!
Tittar man på gamla bilder så var man smal och fin jämförelsevis - var man nöjd då?
- Neeej!
Du är fin som du är vännen/Kram S
Jag menar din egen bild av dig själv. :-)
Jaha?
Då kanske jag egentligen är skitsnygg?
Skicka en kommentar