Svårt det här med bloggandet. Svårt att hålla på, svårt att låta bli. Nu när jag läst era bloggar så måste jag ju skriva lite själv. Är ledig idag och har just ägnat mig åt att läsa massa bloggar förstås - bl a Nillas inlägg om att vara eller inte vara sockerberoende. Hon hade bestämt sig för att sluta äta socker i en månad, trodde inte att hon skulle klara det, men har nu trots allt lyckats. Dagens fundering handlar om hon ska börja äta godis igen eller inte. Och hon är inte ens sugen längre! Varför ska man då börja igen?
Jag slutade röka för sådär tio år sedan och jag vill för mitt liv ALDRIG börja igen! Nu när jag har plockat hem en del saker från min mammas dödsbo och känner hur hemskt de stinker (hon rökte som en borstbindare) så blir jag superäcklad! När jag häromdagen hamnade bredvid en rökare på en tågperrong utomhus var jag tvungen att flytta mig långt därifrån eftersom det luktade för jäkligt!
Men åter till SOCKRET. Man blir snabbt beroende av socker. Jag bantar nu sedan 4 månader (går lättare upp i vikt när man inte röker förvisso) och har under den tiden knappt ätit något sött (mer än frukt), men ibland då godissuget blir för starkt tar jag en eller två bitar mörk choklad. Det räcker faktiskt.
Men Nilla verkar vilja ha någon last, och då kan ju sockret vara en sådan. Annars kan hon ju alltid börja knyppla ... eller kanske lägga pärlplattor?
4 kommentarer:
Pärlplattor, haha! Har du sagt det till henne? :-)
Och du FÅR läsa bloggar utan att skriva själv men förhoppningsvis menar du att du fick lust att skriva.
Vad är det fel på pärlplattor om jag får fråga? Mitt 5-åriga barnbarn förser mig med hela mitt behov. Veckovis.
Vad är det här för attack?
(Men jag måste erkänna att det känns bra att jag inspirerat dig tillbaka till bloggen! Som du förstår var det därför jag skrev inlägget.)
Man kan undra varför man alltid måste vara beroende av något.
B har slutat dricka öl och gått över till läsk som heller inte är bra.
Ha de bra
Mariana
Skicka en kommentar