Upp-och-nedvänd skalbagge. Precis så orörlig och klumpig och hjälplös känner jag mig. Och som om inte detta benbrott vore nog så utspelade sig följande scenario på tröskeln till badrummet i går kväll: Jag tar ett litet snedsteg med ena kryckan, tappar balansen en aning, skuttar till och sparkar in den friska fotens tår i kryckan så det säger TJONG. Värk uppstår genast och när jag vaknade i morse var mellantån blå=bruten.
En olycka kommer sällan ensam sägs det, så jag väntar nu med bävan på vad som ska hända som olycka nr 3 ... "Ligg bara ner och stäng munnen", säger sambon. Undrar om man kan vricka munnen eller om han bara tycker att jag har blivit osedvanligt gnällig ...?
4 kommentarer:
Stackars du!
Nä ingen mer olycka nu. Njut av slas, godis å gubben så ordnar det sej!
Nä, det kan räcka med två. Faktiskt.
Fast jag erkänner att det blev lite fars över din otur nu.
Visst, jag är Helan och du Halvan.
Det är väl tungan du får akta dej för att vricka, håller tummarna för att det ska räcka med olyckor för dej.ha det gott.
Skicka en kommentar