i väntan på en norrman ...

dagarna kryper fram och jag äter omåttliga mängder morfintabletter och försöker hämta, skära, lyfta, pilla och dona med en hand. höger är ok, tack och lov, annars hade det här helvetet varit etter värre. vet inte vad jag gjort för ont, men nåt jävelskap har jag väl ställt till med för att förtjäna detta, och resebyrån har ännu inte svarat på om de tänker kompensera oss för de förlorade mellanskillnaden på redan till ecuador ...

norrmannen jag väntar på är handkirurgen som ska operera mig på tisdag nästa vecka, han ska tydligen vara inihve skicklig. hörde om en tjej som råkat ut för ett handledsbrott och hittills gjort åtta operationer och hon var ändå inte bra ... usch.

jag både är och känner mig supergnällig, sambon är redan trött på mig och önskar mig dit pepparn växer. tjao från gnället.

"All over the place"

eftersom jag har en icke fungerande vänsterhand/arm så får ni hädanefter leva med mestadels små bokstäver, sk gemener, så

- värk, värk, värk

- damm, damm, damm

- frustration, frustration, frustration

- ilska på Folksam som inte betalar ut hela summan för resan trots big time reseförsäkring

- och ENORMT STOR IRRITATION på äventyrsresor som helt enkelt snodde alla pengarna rakt av - imorgon ska jag minsann prata med deras chef och se om de tänker vara vänliga och ge oss våra 10.000 kr vardera tillbaka - gärna i form av handpenning på ny likadan resa senare - eller om jag ska hänga ut nämnda resebyrå i pressen ...

jag är inte alls glad all over the place.

Och nu är det handledsbrott ...

...ramlade rakt ner på handleden då jag skulle kliva ner från en elefantpall - en sån där med små hjul som stoppar när man ställer sig på den - i onsdags. Höll på att packa upp och sätta in böcker högst upp i bokhyllan. Armen var helt demolerad, såg faktiskt ut som ett S, och ambulansen fick komma och hämta mig. Först var de tvungna att DRA ut den krokiga handleden [då svimmade jag], sen gipsa ända upp till armhålan och nästa vecka blir det operation. Man kan hålla sig för skratt faktiskt. Nu är det dessutom tveksamt om vi kan göra vår långresa till Ecuador som startar den 23 mars, detta lär ta längre tid att läka ...

För dryga två år sen bröt jag vristen, och nu var det alltså handledens tur. Om man nu ens kan använda ordet tur i detta miserabla sammanhang. Enda turen var egentligen att jag bröt vänster hand, jag är högerhänt.

Så nu är det soffa, wordfeud och läsning som gäller tyvärr ...

Orka?

Trött, trött, trött. Säckar numera nästan redan klockan nio på kvällarna. Undrar om det är vintern eller åldern?

Men om jag inte vore så trött så kunde jag kanske skaffa mig en ny, användbar hobby istället för bloggen. Kanske brodera! Vad tycks? Passar det mig att pilla (behöver man dubbelslipade glasögon då?) med små dukar månne ...

Vad gör ni när ni inte jobbar eller bloggar?

Jezus, vilket osammanhängande inlägg detta blev. Sorry.

Tycker mig notera ...

... en allmän bloggtröttma hos både mig och mina medbloggerskor. Det är segt mellan uppdateringarna och inte så upphetsande inlägg. Är det vintern eller ett begynnande data/internettrötthet? Vad säger ni?

Igår flyttade vi in i nya lokaler (dvs jobbet!) som är fina, men icke desto mindre var det tröttsamt. Jag var på IKEA och köpte porslin (vi gav ju bort allt sådant inför flytten till Palatset eftersom vi där inte hade eget kök!). Men nu är det gjort. Jag får ett eget litet rum igen, ett ganska gulligt dito. När jag väl får upp bokhyllor och vi har fått internetkoppling (tisdag) så blir det nog bra allting.

Phu.

Surprise!!!

Under alla de snart 18 år jag och min sambo har hängt så har vi kanske gett varandra en blomsterkvast eller en ask geléhjärtan någon enstaka gång. Igår var jag VÄLDIGT glad att jag kom hem med en liten ask smarriga praliner till sambon – ni anar icke vilken chock jag fick vid hemkomsten! I köket väntade:

• 9 fantastiska rosor (se bild)

• dyrt o fint rödvin på luftning

• sparrisarna mjälla och lagom kokta, oxfilén fint stekt med rosa mitt och små ungsbakade potatisar knaprigt goda!

• Glass upplagd i liten - HJÄRTFORMAD - stekpanna ...

(Undrar vad det är han döljer/har dåligt samvete över/snart tänker berätta ...)

Mad Men

Har ni som jag hamnat i Mad Men-träsket? Har just avslutat säsong tre och beställde hem boxen med säsong fyra från cdon alldeles nyss. Helt galet bra. Man kan inte sluta titta, det blir en drog. Undrar vad jag ska ägna mig åt sen ... nu när manusen börjar sina en smula (ungefär en månads lugn nu och sen börjar senhöst/vintermanusen droppa in) och boxarna är uttittade ... Tips?

Sista veckan på Riddarholmen

Redan på fredag kommande vecka flyttar Barnen Bokklubb och resterande personal på Palatset från det anrika Gamla Riksarkivet. Snöpligt är det minsta man kan säga om detta "gästspel" som varade i knappt 5 månader. Nu ska Stockholms kulturborgarråd, Madeleine Sjöstedt, utreda sig själv och granska hur det hela kunde sluta så eländigt ...

Spaltmetrar har täckt stockholmstidningarna senaste tiden, men snart flyttar kanske något domstolsväsende eller någon rik reklambyrå in i det som var tänkt att bli barnens kulturhus. Men till dess får det stå som ett tomt monument över att barnen inte var värda ett eget kulturhus. Trots att det kostades på över 200 miljoner i renovering ...

Och så var allt som vanligt igen ...

Pulkåkning + Oxbringa

Idag är två av mina huliganer här och vi har åkt pulka i flera timmar, därav klädsamma röda rosor på kinderna. Och i kväll vankas det oxbringa och rotmos. Tänk så gott! Har aldrig gjort oxbringa förut så det blir en ny erfarenhet. Spänningen!

Tulpaner och rosor ...

Den här veckan har iaf något fint med sig mitt i kylan (och var kommer den hemska TRÖTTHETEN ifrån?) och mörkret - massa fina blommor här hemma! Sambon och jag kom hem med var sitt jättefång tulpaner häromdagen och till råga på allt kom the sambo hem med röda rosor dagen efter. Lite mycket på en gång kanske, men det är ketchupeffekten som slår till – först ingenting, sen ingenting och sen allt på en gång.

Trefligt.

Inte så himla kul direkt ...

.... Palatset har gått i konkurs så hela Barnens Bokklubb måste flytta. Igen.
Vi ska vara ute ur huset den 25 februari. Så jag ska bara packa ihop en miljon böcker som jag nyss packade upp. Igen.
Och förutom det har jag en miljon manus att läsa. Igen.
Och när jag inte läser manus så läser jag om Ecuador. Mmmm Ecuador, here we come!
Och försöker däremellan hitta en ny kamera som man kan både ta kort och filma med ...

Förresten – är det någon som har en aning om vart min blogg-lust tog vägen? Någon som sett den komma krypande, hal och grön? If so, tell me.

Lässug?!

Sitter hemma idag och arbetar med mitt "gamla" föredrag som jag skrev och höll senast för ca två år sedan. Det går under beteckningen "Bokstäver, ord och allmänbildning". Ganska pretto. Jag tror jag ska döpa om det till något annat - Samspel skapar alt. och lässug (låter det också pretto?) eftersom det är vad det hela går ut på. Föredraget handlar om hur viktigt det är att läsa högt för barn - man ska börja redan när de är riktigt små - för att stimulera och aktivera läsinlärningen, och för att det underlättar all annan inlärning också. Och för att det är så roligt att läsa. Och för att det är ett så fantastiskt enkelt och härligt (billigt också faktiskt) sätt att vara tillsammans på, barn och vuxen. Och för att det ger oss alla en inblick i andra världar, andras livsvillkor och andras sätt att tänka.

Föredraget ska jag hålla på ett bibliotek i Sandviken för föräldrar, mor- och farföräldrar. Själva grundidén är hämtad ur Barnens Bokklubbs egen bok Boken om läsning (som jag också varit med och rotat fram förstås.)

Mat och potatis

Igår hade vi gäster, våra bästa vänner som imorgon åker till Nya Zeeland och ska vara borta i två månader. Vi skulle ha en riktigt fin avskedsmiddag för dem och jag lagade en riktig lyxmeny: chilimarinerade pilgrimsmusslor, älgstek med palsternackspuré, gräddsås och haricot verts och som avslutning äppelkompott kokt i limoncello med mandelskorpor och lättvispad grädde. När de väl kom(gästerna) var min kompis sjuk och kunde knappt äta någonting av allt det goda jag lagat hela dagen. Hon hade jobbat för mycket för att hinna bli klar till resan (egen företagare!) och troligen dragit på sig magkatarr. Stackarn.

Jag tyckte lite synd om mig själv först, men om jag får säga det själv var det en j-igt god middag.

Och imorgon får man gå och jobba igen. Jippie!

Katten också

Katten gick på mig typ halv fem imorse. Gick inte upp. Katten krafsade på garderobsdörren (när han gör det så svajar de fram och tillbaka och för ett j-a väsen) typ fem. Gick inte upp. Katten kloade på täcket typ tjugo över fem. Jag kastade nattlinnet på honom, men missade. (Det ligger annars nerknölat under kudden.) Katten började om från början typ kvart i sex och gick på mig igen. HÖGT kurrande och morrhår i örat (mitt alltså). Fem i sex satte klockradion ingång. Kände att jag hade huvudvärk. Gick upp. Tog två treo. Slog katten (nä, skoja bara). Gav kräket mat eftersom jag är mesig och snäll.
Undrar om det verkligen var en bra idé att skaffa katt?

Kolla länken, den stämmer överens med min morgon ...
http://www.youtube.com/watch?v=w0ffwDYo00Q

Bokcirkelboken utläst - check

Förutom xxx antal manus har jag nu, alldeles nyss, läst ut bokcirkelboken Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) av Anneli Jordahl. Jag ska inte tala om vad jag tycker om den eftersom träffen är på tisdag och jag först då vill redogöra för min åsikt. Men den handlar om Ellen Keys och Urban von Feilitzens hopplösa kärlekshistoria i början av förra seklet. Urban var gift och hade fyra barn och ville/vågade inte lämna sin fru. Ellen Key var ungmö och fröken, vilket hon själv bittert konstaterar mellan varven. Det är via brev dem emellan alla heta känslor kanaliseras och i övrigt är det kvinnofrågor, salonger, diskussioner om litteratur, tabun som det berättas om. Ett stycke intressant kvinnohistoria som vi förvånansvärt nog ändå fortfarande kan känna vissa vingslag av.
Det är sirligt, välskrivet och sorgligt.

Grå, grå, grå ...

Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-å-ng.

Fröding

Ungefär så känns livet för ögonblicket.

Hej bloggen!

Idag har jag:
- Fått 20 vita tulpaner av sambon, najs.
- Blivit bjuden på supertorr rödspätta till lunch, onajs.
- Halkat runt utan broddar på kullerstenarna på Riddarholmen - sådär.
- Tagit ett nytt foto till förnyelse av mitt körkort. Faan vad UNG jag ser ut! *not*
- Gjort en dundertabbe, *klantigare än vanligt*
- Premiäranvänt min nya, benvita tröja. Snyggo där!

Over and out.

Kattstackarn ...

Har fått tillbaka sin böld - trots att vi klämde och tvättade på såret så att all vätska skulle vara borta innan det fick läka ihop. Idag har han fått nytt dränage insatt på djursjukhuset á 2300 kr (slang i arselet!). Det är ett sant nöje med husdjur! Så nu blir det fyra dagar med dränage och sen fyra dagar tvättande medelst ylande katt. Igen.
Positivt är att det är samma skada, så vi behöver nog inte betala 1500 i självrisk en gång till.
Livet på en pinne.

Oxveckor coming up

Enligt en av mina kollegor är vi nu inne i "oxveckorna". Det innebär tydligen att vi har en oäääändlig räcka hela veckor med ARBETE framför oss. Inga extra röda dagar, inga julklappar, ingen choklad och inte ett enda överraskning i sikte.
Det är lite synd om oss oxar.

Skönt väder

Efter två dagars solsken och promenerande känner jag mig nästan som en ny människa. Luft, hård mark, röra på påkarna och få in ljus i hjärnan.
Gott.
Fortsätt så tack.